Dagsarkiv: 20 mars, 2018

Akuten igen

I förmiddags började Mats blöda näsblod igen och när det inte slutat efter mer än en timme tog vi bilen till akuten i Falun.  Idag var det mer folk än den 24 februari då vi var inne förra gången. Mats blödde inte riktigt lika mycket som då och vi fick vänta nästan 2 timmar innan han blev omhändertagen och bränd igen. De ville inte skicka hem oss direkt utan vi satt ytterligare en timme för att se att det inte började igen.

Hundarna fick vara ensamma över 5 timmar och idag var det bomullspaketet vi glömt plocka bort. Det är mycket bomull i en påse ska jag tala om.

Nu tycker jag att vi ska slippa akuten ett tag framöver!

Stöttning

Det är inte bara vi som behöver stöttning!

För ett antal år sedan upptäckte vi att verandataket sviktade pga för mycket snö. Vi har svårt att komma åt att skotta och valde därför att sätta upp stöttor. Det gick bra tills snön töade bort. Då föll stöttorna okontrollerat och det var bara tur att inga fönsterrutor gick sönder.

I år har vi samma problem men Mats har denna gång säkrat stöttorna så att de inte kan falla när trycket ger med sig.

Nya tider

I söndags insåg jag att vi måste tag tag i vår situation, få besked och hjälp och ta beslut om hur vi ska ta tag i situationen och vända trenden.

De senaste dagarna har Mats haft sämre med luft och mått sämre. Någon natt har det varit nära att vi åkte till akuten. På måndagsmorgonen fick vi tag på läkaren Emma som bad oss komma in akut. Sagt och gjort, vi hundsäkrade huset så gott det gick och körde sedan till Avestaakuten.

Vi tillbringade större delen av dagen med undersökningar och väntan. Mats njöt av att få syrgas och han återfick sin ansiktsfärg!

Sammanfattning: Mats är nersatt och svag, hade han varit ensam hade han troligtvis blivit inlagd. Vi träffade en fantastisk läkare som gav oss förklaringar och tips på hur vi kan underlätta för Mats.

Äntligen besked som vi kan förhålla oss till! Vi ska och kan inte förvänta oss att läkarna erbjuder någon dundermedicin eller hjälp. Nu gäller det att vi själva tar tag i situationen. Mats hjärtkapacitet är och förblir bara hälften av det normala, inget är livshotande, hans lungor och värden är ok. Det går inte att öka medicineringen eftersom hans njurar då kan ta stryk. Vi ska hitta vägar för att underlätta andningen så att han kan bygga upp sin hälsa igen utifrån sina förutsättningar. Vi börjar med att fixa sängen, blås- och sångsövningar, ännu mer stärkande kost, ordna en lättåtkomlig och skön soluteplats och ladda med positiva tankar ! Jag stannar hemma från jobbet tills vi ordnat det som behövs för att vi ska känna oss trygga.

Igår kväll ringde Elin och Åsa från Malmö. Åsa går en kurs och bor hos Elin några veckor. Elin hade en lyckad utställning i helgen. Länken går till facebook. Länk

Vi blev uppiggade av deras samtal och positiva energi. De kommer hit i påsk och det ser vi fram emot!