månadsarkiv: mars 2018

Dagarna går

Det är femte gången jag är i Molvizar hos min syster Karin. Första gången firade jag min 60-årsdag här. Jag har haft lite olika resesällskap, Anita, Elin och Åsa och Maggan som var med första gången också.

Jag planerar inför pensioneringen. Nästa år vill jag resa ner med husbilen tillsammans med Mats vid den här årstiden och dessutom resa hit med Maggan i oktober/november.

Igår hade vi sol hela dagen och under eftermiddagen njöt vi ute på Karins altan!

Det var skönt i solen men kallt om fötterna! Vi har roligt tillsammans och skrattar mycket… bl a åt detta foto!

Idag reser Joel tillbaka till Helsingborg och Mats blir ensam några dagar, men tiden rusar iväg och på lördag kväll är jag hemma igen.

Detta underbara foto fick Mats av sin faster igår.

Födelsedag

Idag fyller Mats år, vi har grattat via facetime och han firar dagen tillsammans med Joel. Vi ska fira mer när jag kommer hem på lördag. I morgon åker Joel hem och Mats blir ensam några dagar.

Vi vaknade till sol och passade på att ta en promenad runt byn innan solen når altanen där vi kommer att tillbringa resten av dagen.

Tisdag

Vi tog taxi och uträttade våra tunga ärenden. Jag köpte 5 liter olivolja, så nu klarar vi oss ett år. På olivmuseet sålde de även apelsiner och en för oss helt ny cirtrusfrukt som man äter med skalen på, komquat.

Jag har köpt en pure’press och en olivurkärnare.

Mats har varit på spirometri idag, läkaren Emma kommer kommer att höra av sig om resultatet.Det snöar och är några minusgrader i Arkhyttan.

Här är det mulet och blåsigt och kring 15 grader men de har lovat sol i morgon och att det ska bli bättre och bättre väder under veckan. Jag sov en stund när vi kom tillbaka från vår utflykt. Karin ska göra lasagne till middag och jag fortsätter att sticka på min sjal. Härlig semester helt enkelt!

Måndag

Igår var det ömsom regn och ömsom sol och vi kunde sitta ute en stund i solen fastän det blåste rejält. Maggan lagade goda lammkotletter och0 vi börjar komma in i semesterlunken.

Om en timme kommer taxin och hämtar oss för att köra till olivmuseet och keramikbutiken. Jag ska köpa den årliga ransonen av olivolja, den tog precis slut innan jag reste hit. Vi passar också på att köpa annat vi ska ta med oss hem, bl a lokalt producerad rom.

Morgonstund

Jag sitter i gryningen och lyssnar på fågelkvittret, det ljusnar snabbt. Det är bra att pensionärerna är morgontrötta så att jag får min egna stund med morgonritualerna. Idag har själen landat!

Igår startade dagen med tät dimma och påföljande ösregn och slutade med regn men mitt på dagen kunde vi sitta i solen på altanen i några timmar. Vi upplevde ett konstigt fenomen, från en klarblå himmel föll det regndroppar från en punkt som om det kom från en dusch. Vi delar upp matlagningen och jag gjorde en fiskgratäng med citron och dillsmak på torsk och kvällen avslutades med en alfapetsomgång.

Jag har påbörjat en sjalstickning, jag har längtat efter att sticka och hittade ett enkelt mönster på nätet. Garn hittade vi i Motril. Stickning ger ro och är meditativt.

Jag har haft svårt att reflektera och stanna upp under den senaste året, det har varit mycket kaos inombords. Det startade med Bellas hjärtproblem och fortsatte direkt med Mats problem. Rädsla och oro är svårt att hantera när det pågår under en längre tid, jag har lagt på locket och väntat på att det ska gå över, dvs att vi ska få ett besked angående Mats hälsa så att vi har något att förhålla oss till. Detta tillstånd är det jag ogillar mest, jag vill dagligen Ta mig tid att reflektera. Vi väntar nu på besked från vår doktor eftersom alla planerade undersökningar är gjorda och i och med att vi närmar oss besked är det dags att rensa bort oron och landa i nuet. Denna resa är ett bra tillfälle för detta.

 

Vasalopp

Hemma i Sverige kör de Vasaloppet. Vi tog en lång sovmorgon efter att ha suttit uppe halva natten. När jag klev upp var vi inbäddade i dimmoln och såg inget utanför altanen. Nu har det klarnat lite och ösregnar.

Vi bestämde redan igår att vi skulle ta en lugn hemmadag idag och kanske, kanske solen tittar fram under eftermiddagen.

 

Motril

Idag var det ingen blåst och regn på förmiddagen och vi passade på att promenera till utkiksplatsen.

.

Till lunch åt vi Karins goda fisksoppa och slumrade lite innan vi tog bussen till Motril för att handla inför veckan. Vi blev blöta i regnet men fick tag i det vi skulle, bl a stickgarn till mig. I väntan på bussen hem tog vi en öl.

Nu är vi hemma och vi spela alfapet, jag  förlorar… men vad gör det! Semester!

När ska själen landa?

Jag har längtat efter att få sitta hemma hos Karin i Molvizar och dricka mitt morgonkaffe och ha en hel semestervecka framför mig! Det är fjärde gången jag är här och jag börjar känna mig hemtam.

Resan igår gick bra, jag är flygrädd men lyckades hålla mig lugn fastän det var en mycket skakig landning. Det blev lite dramatik eftersom en person svimmade. Maggan och jag kände oss duktiga som själva lyckades ta buss från flygplatsen till busstationen i Malaga centrum. Karin hade rest dit och anlände 5 minuter före oss och hade en kvart på sig att fixa bussbiljetter och ordnade de sista platserna längst bak i bussen.

Den 2 timmar långa bussresan brukar vara en vacker upplevelse i sig, bussen kör kustvägen igenom alla orter fram till Salobrena. Nu var det mycket dålig sikt, regnigt och grått. Man vad gjorde det, 30 grader varmare än på morgonen och lukter… och att träffas…

Vi var inte beredda på det kaos som Salobrena bjöd på. Inga taxibilar tillgängliga, ösregn och vattenfyllda gator. Vi ångrar att vi inte tog foton på när vi skrattande vadade över vägarna för att ta oss till en restaurang för att invänta att en taxi skulle bli ledig. Vi blev dyngsura högt över vaderna och jag hoppas att mina vinterkängor inte tog för mycket stryk. Maggan är orolig att hennes skor inte hinner torka innan hon behöver dem. Delar av packningen i resväskorna blev också blöta, just nu hänger alla mina strumpor och trosor på tork.

Karin lyckade fixa en taxi och vid 16-tiden var vi framme i Molvizar, som ligger uppe i begen och inte drabbas av översvämningar. Vi fick av oss alla blöta kläder och Karin hade förberett en underbar fisksoppa men först värmde vi oss med en varsin Bloody Mary.

Efter maten drabbades jag av den stora tröttheten. De senaste veckornas dramatik och oro kring Mats, för lite sömn och insikten att jag var framme vid målet, en veckas ledighet tillsammans med Maggan och Karin. Vi spelade en omgång alfapet, Karin fick ett spel av Anita när hon var här i höstas. Som tur var vann jag, det var Maggan som hade otursbrickorna denna gång. Vid 21 sa jag godnatt och dök ner i sängen. Jag somnade till ljudet av deras röster, pensionärerna var inte lika utarbetade som jag!

Strax efter 23 väcktes jag av ett skypesamtal från Ellinor, hon kunde ju inte veta att jag hade däckat. Jag slängde över samtalet till Maggan och somnade om.

Nu sitter jag här i Karins fåtölj och lyssnar på gryningens fågelkvitter, katternas slagsmål, systrarnas snarkningar och värmepumpens surrande. Det har slutat att regna och blåsa. Termometern visar på 11 grader och jag såg fullmånen på en molnfri himmel. Jag sitter och inväntar att även själen ska landa!

Framme

Flygresan gick bra men var väldigt skakig på slutet. Det gick gäss på medelhavet och regnade ordentligt. Maggan och jag tog en buss till Malagas busstation där vi mötte Karin och precis hann med ettbussen till Salobrena.

Framme i Salobrena var det kaos. Regnet hade öst ner och svämmade ner från bergen och gjorde nya floder på vägarna. Den lokala polisen ryckte ut, dirigerade trafiken och bar skolbarnen över vägarna.

Vi hade tänkt ta en taxi till Molvizar men alla bilar var upptagna och försvunna. Vi valde att vada över vägen till resturangen för öl och tapas medan vi väntade tills en taxi blev ledig. Vi blev blöta långt över vaderna och även innehållet i våra resväskor som nu hänger på tork i gästrummet.

I Arkhyttan har Mats och hundarna fått bra sällskap och hjälp av Joel.