som en jojo

Jag har hittat den godaste glöggen hittills, Blossa 18. Den har tagit slut på systemet men vi har kvar en oöppnad.

Våra känslor hoppar upp och ner som en jojo, efter den första lättnaden kom blandade känslor av önskan att få svar på frågor, sorg, oro och trötthet. Mats sov hur mycket som helst igår och har sovit hela denna natt också, han har mycket att ta igen. Mats bär på sjukdomen och dess besvär men även jag är drabbad- vad innebär det för mig? Vi försöker låta det ta sin tid, skriver dagbok, antecknar frågorna och se tiden an- det är inte bråttom.

Redan igår tyckte Mats att klådan var mindre, han sov bra och frös inte lika mycket som tidigare. Kanske medicinen redan gett effekt?

Ute är det snöblask och regn, det lockar inte till promenader. Dagen kommer att fyllas av skidåkning , både skidskytte och längdåkning.