Igår gjorde Joel två hjälteinsatser. Han fyllde på vedförrådet här uppe men framför allt rengjorde han diskmaskinen. Den har blivit eftersatt eftersom Mats inte kan böja sig och mina händer inte mår bra av vattenarbete. Nu är den skinande ren igen!
Jag var som vanligt mycket trött när jag kom hem från sjukhuset och somnade när jag försökte titta på damernas skidtävling. Jag anstränger mig för att uppdatera bilddagboken eftersom jag vet att många följer oss den här vägen. Nu går Mats själv ut i de sociala medierna och är kontaktbar den vägen. Han har mobilen avslagen för att själv kunna välja när det passar och han orkar prata.
Idag kände jag mindre panik när jag vaknade, jag uppmärksammade att blommorna skriker efter vatten och tänkte att nu kanske livet kan normaliseras lite. Min psoriasis har börjat blomma upp igen, jag håller tummarna att det vänder snart.
Nu ska jag chatta med Mats, mata hundarna och titta på Vasaloppstarten innen jag åker till sjukhuset. Det snöar och vi håller tummarna att vägarna är bra för de som ska köra från Kramfors!
