månadsarkiv: mars 2019

6 mars

Det är 11 dagar sedan Mats hjärta strejkade den första gången. Intensiva, panikartade dagar, kaos i känslor och massor av lycka över att han överlevde men även rädslor, smärta och sorg.

Jag gör allt vad jag kan för att underlätta för Mats och för att han inte ska känna sig ensam i sitt nuvarande elände. Det känns bra att vi har vana att vara öppna och ärliga och inte undanhåller varandra vår oro eller våra känslor, det är så mycket lättare om vi delar på dem! Just nu är det mycket synd om honom, han har en tuff väg att gå för återhämtning!

Själv har jag svårare att veta min status, det går bra och mestadels är allt som det ska men paniken ligger och gror och ibland kommer den över mig i korta stunder. Jag känner mig mest lugn när jag är på sjukhuset hos honom. Kvällarna går bra tack vara Joel, vi äter gott och har trevliga stunder. Igår la vi pussel tillsammans.

Ute är det minus 19 grader idag! Jag hoppas det är den sista köldknäppen. Idag behöver jag inte skotta innan jag kör. Jag strävar efter att vara med på ronden.

I eftermiddag ska jag förbereda morgondagens födelsedagsfirande, Mats fyller 68 år!

5 mars kväll

Jag stannade hos Mats till 3-tiden. Snöandet hade slutat och solen började skina och temperaturen var minus 5 grader. ( i kväll har vi – 13) Jag köpte semlor innan jag for hem eftersom det är fettisdag.

Joel hade skottat och sopat på gården och broarna. Han lagade en god lax- och spenaträtt till middag.

Mats hörde av sig, han hade ätit lite mer till middag och fått en pensionärsmoppe (gåstol) så att han själv lätt kan ta sig till toaletten. Vi hoppas att han ska få en modernare eldriven säng som han själv kan manövrera i olika ställningar och att han får fortsätta vara i ett enskilt rum.

Jag pratatde i telefon med syster Karin som reser till Spanien och Molvizar i 6 veckor, utan besök av mig denna gång. Nu ska jag se ett avsnitt av Vikings och sedan är det snart läggdags.

5 mars kl 13:00

Mats har haft en jobbig natt med mycket hosta och många toalettbesök. Det är ingen bra dag trots att hans värden blir bättre. Han har fått medicin via dropp som de kommer att ersätta med tabletter i kväll.

Jag kom tidigt för att vara med vid ronden som drog ut på tiden, de var här först 10.45. Just nu ska allt stabiliseras och på Mats fråga om hur länge han blir kvar svarade han att det handlade om veckor.

Jag har handlat mandariner, tabletter att suga på och dricka efter Mats önskemål och han åt en pytteportion till lunch. Nu slumrarde han en kort stund innan sköterskan kom med medicin.

Strax därefter kom 2 sköterskor från IVA för att svara på eventuella frågor och följa upp hur det gått. Det uppskattade vi båda och blev lite gråtmilda… De reagerade på att han inte har aptit och ville diskutera en handlingsplan med personalen på avdelningen. De kommer att kontakta oss igen om några månader.

jag kommer att sitta här en bra stund till så kan vi deppa ihop ett tag till.

Fotot visar utsikten från Mats rum.

5 mars tisdag morgon

Mats har lämnat en beställning på halstabletter och frukt!

Jag ska vara på sjukhuset kl 9 för att vara med på ronden, jag får handla i sjukhuskiosken. Pensionärslivet har skämt bort mig med långa lugna morgnar och det känns lite stressigt att ha en morgontid att passa!

Mina psoriasishänder är nu i sitt sämsta skick igen, suck…  men det är stressrelaterat och logiskt!

4 mars kväll

Mats kunde själv gå till toaletten och mellan sängen och fåtöljen. Han fick en rentvättning och klädbyte och jag rakade och klippte honom. Han mådde ännu lite bättre och det går åt rätt håll!

Jag fick mitt läkarintyg för den inställda spanienresan av en läkare jag inte träffat tidigare. Hon berömde mig för min räddningsinsats och jag börjar inse vad jag gjorde och vilken tur det är att det gick så bra och att han inte fick några men!

Vi planerar för att Joel stannar veckan ut, till helgen kommer Mats bror Lasse på besök och Elin byter av Joel för att vara här nästa vecka! Det känns underbart och tryggt att de har möjlighet att ge oss detta stöd!

4 mars 13:00

När jag kom till sjukhuset vid 11:30 fick Mats mjölk och Joels kanelbullar, vilket han uppskattade.

Idag kan han sätta sig upp själv och snart ska jag hjälpa honom med rakning och klippning. Även hans liv börjar normaliseras. Nej, det var fel uttryckt, hans situation just nu kan aldrig sägas vara nomal. Men han mår bättre idag än tidigare.

Vid ronden idag sa läkaren att det kommer att ta tid innan de släpper hem honom. Han har inga bakterier i magen.

4 mars måndag morgon

Jag har sovit länge och underbart gott i natt! Mats sms:ar att han mår ok.

Garageinfarten ska skottas (jag har bett Joel låta bli), lite vardagsbestyr med blommor och tvätt och sedan medicin som ska hämtas ut i Säter innan jag åker till Mats i Falun. Livet normaliseras lite…

Dikt ur Kanskes osäkra båt av Maria Wine

3 mars kväll

Mats säger att idag har det varit bättre än igår. Han behöver mycket smärtlindring men det fungerade bra med en enklare och mindre bullrig syrgasmask i stället för ”grimman”.

Jag känner mig mycket mindre panikslagen även om jag totaltöms på energi under en dag hos Mats.

Annelie och Ulf hade kört ner från Ångermanland och satt hos oss ett par timmar innan de for hem igen. Det var jättefint att träffa dem!

När jag kom hem hade Joel eldat i vedspisen och höll på att baka vedugnsbakade kanelbuller! Han är en ängel!

3 mars förmiddag

Jag kom till Mats vid 9-tiden. Han satt på ”tronen”, hans mage har fortsatt att vara dålig så det blir många sittningar.

Jag var med vid ronden och de kommer att låta honom ha en vanlig syrgasmask en stund för att se hur det fungerar. De ger honom extra blodförtunning och extra vätska för att få rätt balans. De ska också se till att han får ta den magmedicin han tagit tidigare, för att lugna magen.

Nu lyssnar Mats på talbok och vilar inför Annelie och Ulfs besök. Vi hoppas att deras bilresa i snövädret går bra!

Haikun är gammal men passar bra idag!

3 mars Vasaloppssöndag

Igår gjorde Joel två hjälteinsatser. Han fyllde på vedförrådet här uppe men framför allt rengjorde han diskmaskinen. Den har blivit eftersatt eftersom Mats inte kan böja sig och mina händer inte mår bra av vattenarbete. Nu är den skinande ren igen!

Jag var som vanligt mycket trött när jag kom hem från sjukhuset och somnade när jag försökte titta på damernas skidtävling. Jag anstränger mig för att uppdatera bilddagboken eftersom jag vet att många följer oss den här vägen. Nu går Mats själv ut i de sociala medierna och är kontaktbar den vägen. Han har mobilen avslagen för att själv kunna välja när det passar och han orkar prata.

Idag kände jag mindre panik när jag vaknade, jag uppmärksammade att blommorna skriker efter vatten och tänkte att nu kanske livet kan normaliseras lite. Min psoriasis har börjat blomma upp igen, jag håller tummarna att det vänder snart.

Nu ska jag chatta med Mats, mata hundarna och titta på Vasaloppstarten innen jag åker till sjukhuset. Det snöar och vi håller tummarna att vägarna är bra för de som ska köra från Kramfors!