Kategoriarkiv: Arkhyttan

Tålamod

Förkylningen har tagit över mitt liv, oj så synd det är om mig. Igår fick jag feber och fruktansvärd rethosta. Trots det lyckades jag sova rätt hyggligt i natt. Jag sjukskriver mig och får ställa allt som jag vill få gjort på hyllan. Viloläge och träning av tålamod gäller! Tur att jag kan ha Maja i knät emellanåt.

Jag tror att häggen blommar, orkade inte gå till den delen av trädgården igår men doften var påtaglig. Liljekonvaljerna vid husknuten står snart i blom, det händer mycket i naturen nu.

vi har i alla fall fått bort hundburen i stora rummet och vår atelje’ börjar ta form! Hundarna tycker inte om den nya hundluckan, det verkar vara för stort motstånd för att de ska vilja öppna den själva.
 

 

Förkylt

vaknade med taggtråd i halsen och låtsades som inget men det hjälpte inte… en förkylning är obarmhärtligt på G med hosta och snuva! Skönt i alla fall att det är MotoGP och att jag har värmedynan Maja i knät!

Elin är i Göteborg hos Åsa. Hon har fotat Åsas installation i klassutställningen. De firar också Elins födelsedag lite i förväg.

Sköna maj

Igår hade min syster, Karin, födelsedagslunch i Stockholm. Elin är i Göteborg hos Åsa på hennes klassutställning. Mats och jag håller oss hemma med valp och höns och hjärtbesvär. Vi skickade massor av tankar och en blombukett som Elin omsorgsfullt valt och som matchade soffan perfekt!

Min andra syster, Birgitta, har digitaliserat 400 bilder från vår barndom och uppväxt. De kom med en sticka på posten och oj vad många minnen det väckte. Jag ska titta igenom dem igen och en del kommer även att visas här!

Maja anpassar sig allt mer och verkar ha ett stabilt och framåt psyke. Igår bar hon fram matskålen när hon tyckte att det var matdags.

Ute grönskar det och tidigt i morse sken solen, vi får se vad dagen bjuder på för väder. Vi har rivit hundburen i stora rummet och håller på att röja/städa nedervåningen. På framsidan förbereder vi ett staket och en grind.

 

Sova i säng igen!

För andra natten i rad har vi sovit i vår egen säng på övervåningen. Så sköööönt, madrass på golvet är jobbigt i längden. Maja och Putte samsas med oss och det är gott om plats för alla fyra! Maja sköter sig jättebra och det kommer inte att dröja förrän hon är helt rumsren. När vi ser oss omkring ser det förskräckligt ut i hela huset. Valplivet har satt sina spår och vi har inte orkat hålla efter, t o m Mats förfäras över stöket. Jag hoppas att jag i helgen ska orka röja undan det värsta, det börjar bli dags att släppa hit alla som står i kö för att komma och träffa Maja.

I förrgår kom värmen som en chock, 24 grader! Värmen har hållit i sig fastän solen inte var framme någon längre stund igår. Växtligheten har exploderat och vi behöver få hem gräsklipparen från verkstaden. Vi har suttit vid ljugarbänken och ute på verandan två kvällar och det finns hopp om en sommar ändå!

 Igår fick vi äntligen träffa Mats hjärtläkare och fick efterlängtade besked, även om det fortfarande finns en hel del frågetecken. Det är ovisst om det är hjärtsvikten som orsakat förmaksflimret eller tvärt om. Först och främst ska man göra en elkonvertering. för att se om flimret kan stoppas/förbättras. Detta kommer att göras om ungefär 3 veckor. Därefter ska vi avvakta en månad för att se eventuella effekter. Man ska också göra en skanning av kranskärl och kroppspulsåder samt en sömn/snarkundersökning. Ytterligare en medecin las till och nu avvaktar vi igen.

Den här sommaren kommer vi att vara här hemma, vi ska bara vara och sköta det alldaliga i ett lugnt tempo. Alla planer på semesterresor har slopats. Vi ska se till att allt är som det ska!

trött

Hur härligt jag än hade det i Götebotg, känner jag av att jag var borta i helgen. Veckan känns väldigt lång och jag är trött efter arbetsdagen. Att ha en pirajamaja som får sina kvällsryck och far fram i överskottsenergi tills hon tillslut somnar mitt i, har också sitt pris. Att det är grått och regnar mest hela tiden är inte så roligt och jag känner mig som molnen – låg.

Nu återstår 2 arbetsdagar, i morgon är det heldag med strategiskt ledningsmöte. På fredag får vi äntligen träffa Mats hjärtläkare i Avesta på morgonen och jag far sedan direkt till jobbet. Det har tagit på krafterna att vänta på besked från läkaren. Men snart får vi besked!

vårvardag

Igår var det dagsregn och jag frös hela dagen. Idag sken solen på förmiddagen och det är uppehåll och varmare. Maja springer nu ut med de andra hundarna på gräsmattan och kissar. Gräset växer och gräsklipparen är på service. Hönsen har börjat lägga fler ägg igen, de strejkade när kylan kom tillbaka.

Mats har varit i Avesta på en ny hjärtundersökning. Han fick ytterligare en hjärtmedecin och ska träffa läkaren på fredag förmiddag. Vinser fram emot att få någon slags besked. Det är tungt för Mats att inte ha orken och inte veta vad han kan göra för att bli bättre!

rubbade cirklar

Cirklarna har rubbats för oss alla. Maja har aldrig tidigare upplevt regn. När det igår började regna var det jätteotäckt och hon ville inte alls kissa utomhus, vilket hon har blivit duktig på annars. Natten blev också lite småbarnslik, hundarna vandrade från bädd till bädd under natten och klockan halv fem kunde jag inte somna om. Det bekymrar mig inte så särskilt eftersom jag i grunden alltid sover bra och är utsövd. Men lagom tills det var dags att åka till jobbet kom ögonmigränen. Den är häftig när den pågår men försvinner inom en halvtimme, så nu sitter jag här och väntar på normal syn för att kunna köra till jobbet. Mats vaknade med kramp efter att ha sovit i kontorssoffan de sista timmarna med Maja.  Det påminner starkt om småbarnsåren! Kärt men inte nöje…

idag ska jag träffa vår nya praktikant och kontoret ska äta gemensam lunch på stan. Jag ser fram emot en intressant arbetsvecka.

Valpliv

Att vara valpförälder har sitt pris. Att stå barfota i frostigt gräs klockan 4 på morgonen och vänta på att Maja ska kissa, att glömma ta in tomatplantorna från verandan så att de dog av nattfrosten, att glömma vattna cintronträdet och upptäcka att det är två citroner i stället för en men att alla blad faller av, att ha ont i hela kroppen efter några veckors sömn på madrass på golvet. Vi är ständigt trötta, även Donna och Putte.

MEN det är underbart!

Dagens glädjeämne är att brandstationen i Stora Skedvi nu är bemannad igen, den har varit stängd sedan 1 maj. Deltidsbrandmännen fick inte den ersättning de behöver och sa då upp sig men har idag gått tillbaka efter en ny överenskommelse. Så skönt för oss, vi har haft många bränder i bygden, senast av grannhusen i byn och utan dessa brandmän hade det gått väldigt illa.

Idag tog hönsen över vår veranda och Cecilia var till och med inne och kollade om det fanns kvar något gott i Donnas matskål.

Mot Göteborg

Jag har en intensiv arbetsvecka som avslutas med en hemarbetadag idag och semester i morgon. Då reser jag ner till Åsa i Göteborg, Hon har vernissage på akademin Valand.

De senaste dagarna har en förkylning krypit sig på mig men jag försöker att låtsas som ingenting, till Göteborg ska jag!

Här kommer ytterligare lite hundfoton…