Kategoriarkiv: Fest

Fredag i Skarpnäck

Igår ringde urologen i Falun och meddelade att jag kunde komma dit och träffa läkaren på måndag. Det är väldigt skönt att det går så fort!

Jag hade en lugn skön fredag. Vid lunch gick jag hem till Gigi, Hasse och lilla Fina. Karin gick till sin kompisträff. De bjöd mig på lunch, jag gosade med Fina och vi pratade som vanligt viktigheter.

Efter en siesta gjorde jag potatisgratäng och älgfile’ som vi åt innan Karin kom tillbaka från sin träff. Det blev en skön och revlig dag och kväll men jag var trött och gick och la mig tidigt.

I eftermiddag kommer Åsa och sover över här. Gigi och Hasse bjuder på middag. I morgon reser jag hem och Åsa till Oslo.

Vernissage

Mats körde mig till tåget i Säter. Det var på gränsen att han kunde sitta i volvon och de skumpiga vägarna var besvärliga. Malin mötte med bil vid Klarabergsviadukten och körde mig till systrarna och Hasse som satt i solen på en uteservering nära Tvåla &Tvaga.

I butiken bjöds det på bubbel och små brytbitar av en tvål i stället för snacks. I fönstret stod en tvålfontän och Åsas tvålhänder fanns till försäljning.
Hon är skicklig, fantasifull och utanför ramen-tänkande min dotter! Snacka om att vara en stolt mamma!

Malin körde hem oss till Skarpnäck, jag sover över hos Karin och vi satt en stund ute på balkongen men gjorde en tidig kväll.

Idag ska Karin iväg på en lunchträff med Nicaraguavänner. Jag går över till Gigi och Hasse en stund och ska sedan tillaga en medhavd älgfile’ till kvällens middag hemma hos Karin.

Stockholmsresa

Det verkar som de flesta har en speciell plats i naturen där vi är tryggast och trivs bäst. För mig är det i skogen, för Mats vid havet. Numera är jag sällan där men när vi jagade fick jag tillfälle att sitta på pass och smälta samman och bli ett med naturen. Jag håller med Hanna!
Dessutom är nedanstående sant – och då tänker jag på Ronjas vårskrik. Jag har aldrig gjort det men tanken på att skrika i skogen känns lockande.

Igår ringde de från Avesta röntgen och frågade om jag kunde komma med kort varsel och det kunde jag. Det var en mer noggrann CT- röntgen. Jag var svårstucken, först vid sjätte försöket lyckades det och kontrastvätskan kunde injiceras. Nu väntar jag på besked om åtgärder från kirurgen.

Mats kan fortfarande inte ligga ner utan tillbringar dygnet sittandes eller ståendes. Det är vissa rörelser (och nysningar) som ger smärta i ryggen. Vi tror att det är muskelbristningar som förhoppningsvis snart kommer att ge med sig.

I eftermiddag tar jag tåget till Stockholm. Min systerdotter Malin har erbjudit sig att hämta upp mig vid stationen. Det känns skönt eftersom jag känt oro inför förflyttningarna. Jag vet ännu inte hur långt jag kan gå. Jag kommer att resa med en ”dramatenväska” där jag får plats med en ihopfällbar pall så att jag kan sätta mig och vila om jag behöver.

Jag ser verkligen fram emot vernissagen i kväll och att få träffa Åsa, Malin, Pepe, Magda och systrarna under helgen. Det ska visst bli regn men vad gör det…

Kärt besök!

Igår tittade vi på damfotbollen när damerna förlorade semifinalen mot Spanien. På lördag gör de sin sista match om tredjeplatsen.

Jag hämtade Elin och Viktor och här blev stor glädje. Pyret i Elins mage hade växt ordentligt! Mats gjorde rådjursstek på Viktors önskemål och vi åt en god middag tillsammans med brunbrända Lasse.

När de var ute i trädgården med hundarna hittade de en skadad rovfågel som vi tog hand om. Efter telefonrådgivning skulle vi lägga den i en låda och se om den piggnade till. Troligtvis hade den flygit in i ett fönster. Medan vi fixade i ordning lådan dog den i Mats händer.

Idag laddar jag för magnetröntgen på Avesta lasarett. Det ska bli skönt att få det gjort men jag får nog vänta ett tag innan jag får veta resultatet.

Kräftor och vax

Fotbollsdamerna tog sig vidare till semifinal, vi har inte följt de tidigare matcherna men nu kommer vi fortsätta att titta. Tisdag förmiddig är semifinalmatch mot Spanien.

Igår var det delvis soligt på förmiddagen och bara en regnskur under dagen.

Mats renade och smälte bivax, vilket var förvånande enkelt. Vi ska se vad vi ska göra med den, Joel och Johanna ska testa att göra hudsalva bl a.

Jag beställde en tågbiljett till Åsas vernissage i Stockholm den 24 augusti. Eftersom vi inte har hundvakt och är osäkra om Chryslern är fixad tills dess är det enklast om jag åker ensam. Jag ska också träffa systrarna, vilket jag också ser fram emot. Men jag oroar mig lite för de gångsträckor jag behöver klara, jag har inte gått särskilt långt hittills.

Mats fick äntligen äta sina svenska kräftor och njöt i fulla drag. Därefter såg vi en riktigt bra film: ”Fakiren som fastnade i ett skåp.”

Jag hade lite mer ont igår eftermiddag/kväll och det kändes motigt. Jag har sovit fantastiskt gott i natt men när jag klev upp värkte kroppen på fler ställen, ryggen och vänsterfoten bråkade förutom den vanliga höft/lårsmärtan. Det triggar igång min oro så nu har jag lite att jobba med.

Fest

Gårdagen var inte lika smärtfri men ändå en bra dag. Mats och Lasse flög lite, jag paketerade honung och var trött så det blev en lugn dag.
Haylie och Nora kom på eftermiddagen för att stanna över natten eftersom Ximena arbetade sent och dubbla pass.

Mats hade beställt hem anka och tillagade en festmåltid till oss, vi firade bilaffär, hälsan och livet.

Det är gött att leva!

Gött att leva…

Jag har fått en tid för skiktröntgen av buken den 16 augusti.
Igår hände det jag nästan gett upp hoppet om att det skulle hända, jag märkte en enorm förbättrig. Plötsligt kunde jag gå helt vanligt utan smärta och mycket längre innan värken kom. Ibland kom den inte alls men ibland var det som tidigare efter 5-6 steg.
Vilken lycka!

Jag testade att gå till odlingarna, ner i källaren, till brevlådan och bilen. Sådant har bara varit en plåga tidigare. Jag vågade också köra till affären för att handla. Att gå runt i affären har tidigare varit omöjligt. Det var verkligen en positiv överraskning!

Luften gick ur oss igår. Husbilen är såld, nya bilen snart fixad och jag kanske börjar bli bättre. Det firade vi tillsammans med Lasse och åt kräftor och varm smörgåstårta. Efteråt somnade herrarna i huset framför en flygfilm på TV.

Med försiktig ödmjukhet möter jag nu lördagen och hoppas att det fortsätter vara ”gött att leva”!

Sverige är vackert

Gårdagen tillbringade vi i bilen, t o r Eskilstuna. Chryslern är inlämnad och vi har lånebil tills den är åtgärdad. Vi börjar kunna snabbmatställena i Eskilstuna nu.

När vi kom hem var jag helt slut och satt i min fåtölj hela kvällen.

Mjöden puttrar på jäsning och idag ska jag fortsätta hälla upp den sista honungen i burkar, hälften är kvar. Sedan är det dags att skura köket, honungen sätter sig överallt hur försiktiga vi än är. Biancas päls t ex innehåller honungstovor…

Vädret fortsätter vara ostadigt, men sommarsverige är vackert ändå, konstaterade jag under bilresan igår. Vi har inte kunnat vara ute i omvärlden särskilt mycket denna sommar.

Ikväll blir det fest på smörgåstårta och kräftor!

Några klipp, det första från Aftonbladet:

Släktkalas

Igår behövde vi pensionärsfredag. Vi är båda trötta och rastlösa eftersom bilaffärerna ännu inte är riktigt klara. Mats lyckades fixa felen på bilen, det var troligtvis jordningsfel. Nu ska vi testköra några dagar och se om allt funkar som det ska. Fortsätter det att krångla kommer bilhandlaren ta tillbaka bilen och fixa problemen.

Den 20 juli är ingen vanlig dag. I större delen av mitt liv har det varit en festdag med min skånska släkt. Det var mormor Agdas födelsedag och släkten samlades, umgicks och åt sju sorters kakor. Likaså är det alla släktMargaretors namnsdag. Så mina tankar gick till dem igår.

Jag gillar Lillhärdals facebooksida, de använder den på ett bra sätt. Här är ett exempel!

Nattliga tankar

Solen och jag klev upp samtidigt idag, 3:30!

Igår hade jag en fantastiskt bra dag, jag var helt smärtfri mellan kl 8:30 och 14:15, när jag inte rörde mig vill säga. Jag kunde ändå röra mig ganska enkelt och njöt av varenda sekund. En så stor förbättring var välbehövlig! Jag försöker minnas det nu när jag sitter med tensapparaten på och svetten lackandes av smärta.

Vi åt naturligtvis matjesill och lyckades med samlade krafter bära ut och in maten. Till och med kökstrappan är en utmaning för oss!

Jag har gått ner 5 kg under dessa veckor och Åsa blev förskräckt när hon såg mig. Aptiten finns inte riktigt där. Men igår var jag hungrig, smärtan har överskuggat allt annat.

För Mats är det tvärtom, en av hans han vätskedrivande mediciner har blivit försenad och vätska samlas i kroppen. Det är en utmaning att dricka så lite som möjligt i denna värme!

På kvällen tittade vi på Avatar 2, en 3 timmar långdragen efterföljare. Den ser jag inte om!

Jag har hittat en smärtfri sovställning och jag önskar att jag kunde ligga kvar i den längre men får i stället kliva upp och lägga mig vid flera tillfällen för att få tillräcklig sömn. Jag planerar att göra en ny sömninsats om en liten stund. Jag blir bättre, får mer och mer sömn och som naprapaten sa, smärtan är inte farlig. Men tärande är den!

Jag går nu in i sjätte veckan!