Kategoriarkiv: Min dag

Bilaffärer

Igår hade vi en lång dag. Vi for tidigt till Eskilstuna för att titta på den handikappanpassade bil vi skulle vilja byta husbilen mot. Den har en elramp och det går att köra Mats stora promenadscooter rakt in.

Bilförsäljaren var intresserad av husbilen för egen del och efter lite diskussioner var vi överens om en affär. Idag ska vår nya bil bli hemlevererad och utbytt mot husbilen. Om allt går som det ska är affären upgjord i eftermiddag!

Den sista husbilsfärden!

Vi var rejält trötta när vi kom hem. Mats var den som fått gå och jag den som kört, halta och lytta som vi är. Därpå anspänningen för att få affären att gå i lås. Lasse hade tagit hand om hundarna på eftermiddagen och fixade oss en varsin GT när vi kom hem.

Pensionärsfredag

Det närmar sig två månader med smärta. Reumatologen har satt upp mig på en återbudslista men tror att jag annars blir kallad i augusti någon gång.

Jag har vant mig en del vid smärtan och är väldigt mycket bättre. Jag går allt längre och oftare utan stöd och kan göra saker stående under kortare perioder. Oftast kan jag sova 5-6 timmar i sängen med en kortare paus mitt i någon gång. Vissa dagar är jag till och med på rätt bra humör!

I dag klev jag upp 4:40 då jag inte kunde hitta en smärtfri sovställning längre. TENSen jobbar på låret och jag sitter bekvämt i fåtöljen. En ny sommardag gryr och regnet har smattrat på tak och fönsterbleck under natten. Hundarna har flyttat med mig från sängen till sina fåtöljer bredvid mig.

Mats tar rätt på överblivet vax och honung och testar att göra mjöd. Det ska bli spännande att se/smaka resultatet!

Idag gör vi det sista på husbilen och planerar att i morgon köra till Eskilstuna för att eventuellt byta den mot en handikappanpassad bil.

Segt som honung

Mitt liv känns som om jag fastnat i ett honungsliknande klister och hur jag än försöker kan jag inte komma loss. Dagligen överfaller verkligheten med ostädat hus, oputsade fönster, ostaplad ved, ovattnade blommor(även det är jobbigt när jag inte kan gå), obrukbar överbelastad veranda och listan kan göras mycket lång. Jag släpper tankarna på detta liksom att jag inte kommer ut till hallonhäcken eller björnbären för att se om de mognar/växer till sig. Det viktiga blir att klara dagens sysslor och att hålla humör och smärta på någorlunda acceptabel nivå. Och att göra en sak i taget, nu fokuserar vi på husbilen. Jag städar en liten bit i taget och Mats reparerar småfixen och det går långsamt och tar tid… Att göra i ordning och sälja husbilen har blivit ett högt berg att bestiga!

Igår hade jag en sämre dag igen med mycket värk. Då gör jag det nödvändiga och lite till och resten av tiden flyr jag in i någon serie eller lägger pussel efter pussel på iPaden. Mats och jag håller oss för oss själva för att inte dra ner varandra ytterligare. Sådana dagar har vi haft alldeles för många i sommar. Maja är dessutom skendräktig och mycket orolig. Det bästa är när hon får ligga i vårt knä och vi turas om att stötta henne.

Jag har inte riktigt tagit ställning i NATO- frågan.

Vändpunkt

Anna flyger hem till Italien idag. Med sig har hon burkar med nyskördade honungskakor till sina italienska vänner. Vi säljer ett antal burkar nyslungad flytande honung.

Igår hade jag en riktigt bra dag i motsats till dagen innan!

Jag har sedan den 20 maj befunnit mig i ett tungt, tröstlöst och smärtfyllt läge, förstärkt av sömnlöshet. Jag har deppat eftersom jag tycker att jag missat möjligheten att njuta av sommaren och i stället bara väntat på bättre tider. Det har varit närmast omöjligt att ta sig ur hopplösheten.
När jag nu börjat sova lite bättre, värken är inte lika intensiv och jag är helt utan värk i korta perioder har jag kommit till en vändpunkt. Jag kan gå med mindre smärta och därmed också träna mer. Det verkar som om träningen börjat ge effekt och igår var första dagen utan TENS.

Jag ska aktivt motarbeta hopplöshet och deppighet för att hitta balans i mitt liv igen. Kanske jag kommer fortsätta ha värk länge eller resten av livet. Kanske blir jag bättre eller bra igen. Oavsett hur framtiden ter sig vill jag hitta ett positivt förhållningssätt. ”Det ska va gött å leva!”

Igår sände P1 ett program som berättar om hur vi i Arkhyttan träffats och planerat för ett bättre samarbete och hur vi kan hjälpas åt i kris.

Juli

Jag tog igen en del sömn under gårdagen. Vi åkte också och köpte ett par gåstavar till mig. Jag vill försöka gå utan att överbelasta fel delar av kroppen. I övrigt gick min enegi åt till att hålla smärta och känslor i chack.

Solen sken i alla fall!

Vilodag!

Igår fick det bli en vilodag, jag var trött efter för lite sömn. Röjningen efter honungsslungandet påbörjades men det tar tid att bli av med ”klistret”. Mats mådde underligt på eftermiddagen och tror att han kanske hade ett litet tillslag. Han kollar upp det vid läkarbesöket på tisdag.

På kvällen och i natt har vi varit hundvakter till Ximena, de skulle på 50-årskalas i grannbyn.

I natt har jag sovit riktigt bra och fortsatte med några timmar i fåtöljen nu på morgonen. Jag går mer och igår uppfyllde jag för första gången mitt ståmål. Min klocka håller reda på steg, trappor och ståtid. Det är kvällar och nätter som innebär ihållande värk, under dagarna släpper det och om det gör onte är det vid rörelse.

Honung

Igår slungade vi 70 kg honung! Den är fantastiskt god!

Det var tur att även Anna var här, för det tog hela eftermiddagen och kvällen innan vi var klara. Bina var inte glada och Lasse fick ensam hämta ramarna ur bikupan, vi andra slungade och skrapade vax från ramarna. Idag återstår totalrengöring av köket, hur försiktig man än är fastnar honungen precis överallt.

Jag kom isäng vid 12 och vaknade med smärta vid halv fyra. Jag tog i en del igår och det är kanske det jag känner av. Nu sitter jag här i fåtöljen tillsammans med TENS och paddan och väntar på bättre tider.

God morgon!

Jag har spenderat två timmar med TENS, tidningsläsning, frukost och pussel och just nu har all värk försvunnit. Nu vågar jag inte röra på mig, efter att ha slumrat en stund sitter jag alldeles stilla och njuter!

Jag blir bättre, visst blir jag det, men det går alldeles för långsamt för att jag ska orka hålla humöret uppe. Nästa vecka ska jag kontakta reumatologen och kolla hur jag ligger till på väntelistan.

Mats har fått en tid i Falun på tisdag för att finslipa inställningen på sin ”apparat”. De vill höja hans vilopuls lite och han gruvar sig. Det är otäckt när de manipulerar med hjärtat!

Vi gör vad vi kan för att hålla humöret uppe. Igår åkte Mats och handlade och gjorde suchi. Jag tog mig en sedan länge efterlängtad martini och somnade sedan nöjd i fåtöljen. Idag tror vi att vi ska slunga den första honungen, vi håller tummarna att det inte regnar på eftermiddagen då Lasse slutar tidigt.

Torsdag

Nu är toaletten på övervåningen nästan färdigrenoverad. Lasse har gjort ett fint jobb!

I morse vaknade jag vid 4-tiden med mer värk än på länge. Det har fortfarnade inte gett med sig och jag känner mig som tillbaka på ruta ett. Den senare tidens regnande har inte höjt vårt humör men vi ”lunkar på” så gott vi kan.

Idag ska Lasse hämta Anna på Arlanda, hon kommer hem från Italien för att gratulera sin bror på 50-årsdagen. Vi ska iväg och göra ärenden och jag ska fortsätta med storstädningen av husbilen.

Svag och orkeslös

Min värk har tagit sig nya vändningar, flyttat sig lite och minskat i styrka. Jag kan gå 5-10 steg utan värre smärta men när den slår till blir jag darrig och orkeslös och att stå är en plåga.
Jag har njutit av att långa stunder vara smärtfri (eller nästan) de senaste dagana men igår eftermiddag återkom den ihållande värken igen. Nu på ett nytt ställe, jag kunde sova men fick kliva upp vid halv fyra och sitter nu och deppar trots att solen sipprar in genom fönstret.

Mats lämnade prover och hans värden liksom hans vikt är på väg åt rätt håll. Vi är båda mycket trötta och lite nedstämda. Det är ändå skönt att ha varandra även de dagar vi båda är tungsinta.