Våren är på väg…

Vi ser på VM, möblerar om och fixar i källaren. Vårlökarna tittar upp vid husväggen och våren börjar!

image image image image image

 

VM i Falun och sportlov

Gunilla har återgått till arbetet och Mats jägarkurs börjar närma sig sitt slut.

Det är sportlov och skid-VM och vi följer via TV:n och gläds åt medaljerna! Gunilla fick i början av veckan ett återfall med magsmärta, det var flera år sedan sist. Smärttabletterna lindrade och det gick över under natten.

image image

 

Just nu är Gunilla uppkopplad för en 24-timmarsmätning av blodtrycket. Fyra gånger i timmen mäts trycket och sparas i en dosa som hänger om halsen. Trycket har varit lite högt och nu ska vi se om vi ska göra något åt det.

Andalusien 2015

Bergsbyn Molvizar

SAM_0839 SAM_0860 SAM_0856 SAM_0861 SAM_0864 SAM_0875 SAM_0877 SAM_0888 SAM_0890 SAM_0893 SAM_0910

 

Utkiksplatsen i Molvizar

SAM_0869 SAM_0865 SAM_0836 SAM_0837 SAM_0833 SAM_0830

Vägen från bilen till Karins hus

SAM_0906 SAM_0907 SAM_0908 SAM_0912 SAM_0841 SAM_0842 SAM_0914

 

Sköna dagar

SAM_0845 SAM_0846 SAM_0829 SAM_0900 SAM_0940 SAM_0934SAM_0933SAM_0874

 

Salobrena och Montril

SAM_0918 SAM_0920 SAM_0923 SAM_0925 SAM_0931 SAM_0944

 

Växtlighet

SAM_0831SAM_0838 SAM_0849 SAM_0883 SAM_0885 SAM_0886 SAM_0889 SAM_0896 SAM_0897

 

Semester och vardag

Gunilla njuter av Andalusien, äter färsk fisk och besöker olivmuseum… Mats håller ställningarna i Arkhyttan.Badrumsgolvet är snart färdigmålat.

image image

image

liten semesterrapport

Gunilla har semester och njuter av sol och vårtemperaturer hos syster Karin i Molvizar.

image

image

Mandelträden blommar

… Och Gunilla reser tlllsammans med vännen Anita på en veckas semester hos Karin i Molvizar.

image image image image

Det ljusnar

image image

 

Vi fick ordentligt med snö till sist och vi kan köra snöskoter. Dagarna blir allt längre.  Mats håller jägarkurs i köket på onsdagskvällarna och veckorna rullar på.

Gunilla upptäckte ett sår vid ett ärr från cancertiden som visade sig vara 12 år gammal sutur som vill lämna kroppen. Trafikverket renoverar i höghuset i Borlänge och Gunilla arbetade hemifrån några dagar för att undvika hörselskador.  Om en vecka reser hon och Anita till syster Karin i Molvizar.

image

Förkylt

Gunilla däckade i en förkylning under veckan, snön vräkte ner i Sverige med Arkhyttan som undantag. Igår kom några centimeter blötsnö och Mats gav sig ut på en skotertur. Tre älgar stod längst vägen.

image image

upphittad hund

61 år hund2 skotergunilla

idag hittade Mats en liten tysk terrier i skogen. Vi söker nu efter ägaren via Facebook, polis och jägarförbundet.

Helgen bjöd på solsken och fina skoterstunder. Gunilla har blivit ett år äldre men verkar nu insjukna i en förkylning.

Grupputställning i Umeå

image

Stillbild ur Hanna Una Holmquists filmverk ”Lurking within dense star clusters”. Utställningen öppnade för en vecka sedan och medverkar gör 13 fjärdeårselever från Konsthögskolan i Umeå.

Sagateatern omfamnad av konstnärer
Publicerad i Västerbottentens-kuriren i fredags 23 januari 2015
Konsthögskolan gör en angelägen kommentar av en tidsanda med en grupputställning som intar kulturbastionen Saga.

The future is dark 

Corazon Belen, Chiara Bugatti, Elin Båve, Thomas Hansson, Ludvig Helin, Hanna Una Holmquist, Josef Jägnefält, Myong-Hee Ki, Viktor Lindberg, Elin Tui Lund, Jennifer Myerscough, Jakob Westberg, Samuel Åhlman

I ett Umeå som bara nätt och jämnt gnuggat vintersömnen ur ögonen, bjuder en av årets första konsthändelser på en akt som fint fångar den lätta bakfyllekänslan som ännu vilar över kulturlivet efter 2014.
Konstrasterna är effektfulla när konststudenterna, denna rörliga och brokiga art i Umeå-kulturens fauna, intar kulturbastionen Saga, detta med en utställning som i opposition mot det långsamt återvändande ljuset tjurigt hävdar att ”The future is dark”.
Uppfriskande är det förstås, vad ska man ha ett avantgarde till om inte för att leda om livsfarliga strömmar av konsensus? Och – vilket vi påminns av genom fortsättningen av det Virginia Woolf-citat som utställningen använt som bas – i mörkret finns hoppet. ”The future is dark and that is the best thing the future can be, I think”, löd de rader Woolf nedtecknade för jämnt 100 år sedan vid randen av första världskriget.
I mörkret, likväl som i de rufsigare utställningsytorna, finns potential till både nyanser, nya vyer, ja, kärlek, är alltså den Woolfska hållning som tas till låns – ett manifest man gärna omfamnar i tider då en glättig yta av feel-good med allt större frenesi putsas, medan en undervegetation av hat och hot frodas.
I Sagateatern uttrycker konststudenterna detta med ett stort allvar och genom att rent fysiskt omfamna, infiltrera, flyta in i varenda skrymsle av lokalerna – verken är ömsom spretiga och bråkiga, ömsom melodramatiska och dystopiska, och utgör i samlad styrka en kommentar till platsen; detta är en potent fästyta, varje kvadratmeter är bördig odlingsmark, en plats som låter kultur växa lugnt på obefintlig timtaxa.
Ett tekniskt drivet bidrag svarar Hanna Una Holmquist för, med sitt filmverk som visas i själva teatersalongen. På två projektionsytor, i taket ovanför publikplatserna samt på scenens fond, visas en kortfilm där tre dansare flyter genom Saga-lokalerna. Via foajén och vidare ut över de röda sammetsfåtöljerna i salongen täcker de av rummen med sina kroppar, medan en voiceover predikar den hänsynslösa individualismens seger över kollektivet.
En kommentar till förljugenhet och historielöshet ges av Elin Båve, som inne på toaletterna har angripit speglarna med papp och tjocka lager vaselin, medan futurism och rymdromantik präglar Samuel Åhlmans målade månlandskap på metall och och Chiara Bugattis stjärnhimmel på hårt strålkastarbelyst polyesterduk. Mot detta balanserar Thomas Hanssons organiska verk, av rotsystem eller underjord i genomskärning, som man får syn på när man kikar in genom en glugg mot garderoben och Corazon Belens vardagsrealistiska installation av en lägenhetsfest med skinnfåtöljer och ölburkar, som skänker rummet en air av trotsig uppgivenhet.
På det viset fortsätter verken leda väg genom lokalen i en utställning som är ett lovande första inslag av förhoppningsvis flera kommande konstnärliga bearbetningarna av ett Umeå post 2014.
Konsthögskolans initiativ löder – som form och akt, snarare än till sitt konstnärliga innehåll – samman Umeå med de stora stråken, med en tidsanda av privatiserade och uppstädade kaffelatte-städer, där politiker dukar under för trycket av byggbolag och där kulturbyggnader blivit lovligt byte.
I Kiruna, påtalade Maja Hagerman i DN i veckan, har fullmäktige nyligen avskaffat sin egen kulturnämnd för att effektivisera omdaningsprocessen och i en ny kartläggning räknar Svenska Dagbladet till mer än 100 K-märkta byggnader som i Stockholm rivits de senaste 10 åren, ofta i direkt strid mot expertinstanser.
Enligt dessa linjer skriver Umeå också sin ödeshistoria – efter den totalomvandling av staden som skett, ligger utöver Saga i skrivande stund de gamla sjukhusbyggnaderna vid NUS under bilan och lite tyder på annat än att både dessa och Sagas saga inom kort är all.
Ett tätt byggdamm hindrar en fartblind samtid från att känna de dömande blickar framtiden kastar bakåt.
SARA MEIDELL