Sköterskan ringde och sa att jag kunde komma på en gång och nu sitter jag här hos Mats och lyssnar på hans lugna andetag när han sover.
Här kom ronden och vi fick prata med läkaren. Hans värden är bättre och man försöker nu långsamt återgå till den medicinering han hade när det hände. Man balanserar också det blodförtunnande och hjärtmedicinerna.
Idag och i natt har Mats haft det jobbigt, han är dålig i magen, mår illa och har ont av revbenen men efter läkarbesöket somnade han igen. Han ligger på enskilt rum så jag planerar att sitta hos honom större delen av dagen. Det känns lugnt och skönt att vara nära honom och att ha kommit bort från det effektiva och nödvändiga tempot som var på IVA.