”Fulltecknat”

Jag blir full i skratt över att jag tycker jag har en fulltecknad vecka! Coronaisoleringen och pensioneringen har gjort mig bekväm och lite folkskygg. Att strosa omkring här i Arkhyttan och ha oskrivna dagor och veckor har blivit tryggt och bekvämt. Nåväl, jag ser fram emot veckan och slänger bort den stresskänsla jag kände för ett litet ögonblick.

Igår tittade vi på skidstafett och tog silver i både herr- och damklassen. Idag har jag veckans enda helt obokade dag.

Uppladddning

Det snöar när jag vaknar!
Äntligen har jag fått tillbaka min goda sömn igen. Jag vet inte varför jag under januari hade en period när jag vaknade alldeles för tidigt och inte kunde somna om. Nu sover jag gott och så länge att det är ljust när jag vaknar. Härligt!

Mats nattsömn är fortfarande lite ur rytm.

Idag ska jag göra smörgåstårta, det var länge sedan sist. Det är skidåkning på TV och ett vedlass ska bäras in.

Jag laddar inför kommande vecka som blir ovanligt händelserik. Livräddarkurs på tisdag, ev möte med krishanteringsgruppen på onsdag, besök hos diabetessköterska, resa till Skarpnäck på torsdag och umgänge med systrarna tills jag reser hem på söndagen. Jag tror att vi också tar ut min födelsepresentlunch på kulinariet innan jag reser bort.

Uppskattad vän och gårdskarl!

Mats hittade den perfekta ungkarlspresenten som vi bestämde att vi skulle köpa till Lasse. Vi uppskattar honom som granne och hans insatser som gårdskarl. Jag hämtade paketet i Skedvi och sedan väntade vi otåligt på att Lasse skulle komma hem från jobbet!

Han blev glatt överraskad och provade den direkt. Jag blev inte övertygad om att den är särskilt bra men den är snygg och ”frän” och pryder sin plats i ett ungkarlskök.

Jag har lagt ut resterande barbiedockor och kläder på Tradera. Det finns ganska många liknande annonser så vi får se om det blir någon budgivning.

Kylan håller i sig och vi eldar för fullt. Idag åker Elin och Åsa till Joel och Johanna, de ska fira Johanna som fyllde år i veckan. Vi skickar massor av tankar och kramar till dem!

Kall fredag

Den senaste månaden har jag som minst haft 19 och som mest 47 besökare per dag här i bilddagboken. Ibland gör jag en blänkare på facebook och då ser jag hur antalet besökare tillfälligt ökar. I genomsnitt har jag 30 besökare om dagen.

Min mage lugnade sig under gårdagen och vi hade en bra vardag, som vi oftast har.
Jag är imponerad över att Mats bibehåller sitt goda humör trots alla besvär. Under en längre period, för något år sedan, när han också hade sköldkörtelbesvär, var det sämre och han var inte rolig att ha att göra med. Mina erfarenheter som strumasjuk hjälpte mig att acceptera och vänta ut honom men det var en jobbig period för oss båda och även Tobias som bodde här då.

Jag möts av en kylig fredagsmorgon utan snö, bara isgator på gräsmattor och stigar. Det är dags att hämta in mer ved och jag fortsätter med Traderaförsäljningar. Fredagen bjuder också på längdskidåkning och På spåret.
Om en vecka är jag hos systrarna i Skarpnäck. Karin meddelade igår att gästsängen är bäddad!

Dagsform

Självporträtt från 70-talet

Mats har haft besvär med sin klåda igen och de senaste nätterna har han haft svårt att sova. Vi lever i en berg- och dalbana och vet aldrig i förväg hur dagsformen ska bli. Igår tex gav han upp försöken att somna i sängen och satte sig i fåtöljen och somnade där strax innan jag klev upp. Då han vaknade till flyttade han sig till sängen och sov till klockan 13. Även min dagsform varierar. Min mage har varit bråkig i perioder under hela mitt liv. Igår började jag känna mig olustig och i natt har jag varit vaken från 3-tiden. Det går över men jag får vara försiktig med dieten några dagar.

Planerna för dagen var att ta ut min födelsepresent från Elin och Åsa och äta lunch på Kulinariet i Stora Skedvi.

Därefter ska vi båda lämna prover i Långshyttan och passa på att veckohandla. Med tanke på min mage och att Mats somnade först vid 4-tiden får lunchen vänta till en bättre dag.

Vi tar en dag i taget och anpassar oss till dagsformen.

Ljusare tider

Nu har vi avverkat en av de två månader som jag numera tycker sämst om. Det blir i alla fall tydligt längre dagar. Jag längtar efter att kunna gå ut och promenera igen, det är fortfarande för isigt och halt förutom på våra vältrafikerade asfalterade vägar och trädgården har återigen blivit en stor isbana.

För ett år sedan anlände Bianca till oss och hon blev genast en kär familjemedlem. Länk

Min dikt

Jag har alltid tyckt om att ”dyka in” i berättelser och beskrivningar av miljöer, situationer och personer. Det vidgar mina vyer och kittlar min fantasi. Vissa dagar försvinner jag in i serietittande. Mängden av serier att välja på är oändlig och det passar mig med regelbundna avbrott och lite kortare avsnitt. Kvaliten är varierande men många är tillräckligt bra och några riktigt bra.
Tittandet har ersatt mitt läsande, vilket är lite synd. Att läsa en historia/bok är ju i en alldeles egen kategori.

När jag vaknade i morse klev Mats upp efter att ha försökt att somna i några timmar. Det blev en sådan där dålig natt som Mats har emellanåt. Efter att han suttit uppe en stund och ätit frukost gör han nu ett försök att lägga sig ovanpå sängen och sova några timmar.
Jag har sovit ovanligt bra den senaste tiden och inte klivit upp förrän vid 6-7-tiden.

Fingertoppskänsla

Denna bild dök upp i dagens automatiska bildspel.
Åh, vad jag längtar tills vi kan nyttja utomhusrummet igen!

Jag har tidigare reflekterat över att bli gammal och synen på oss äldre. Ett problem som jag inte hört mycket om är att använda den populära touchtekniken. På telefoner, iPad, spisar, airfryer, bankautomater och you name it.
Mina fingertoppar är fördärvade av min psoriasis och jag trodde länge att det bara var jag som hade problem. Det är frustrerande att ”toucha” när inget händer. Jag försöker då igen och inget händer och med tiden fattade jag att lillfingret var det säkraste fingret. Det fungerar nästan jämt.
Jag tittade på ett avsnitt med Markorio och hans mamma där han visar henne hur Instagram fungerar och var hon ska trycka. Jag känner igen mig i känslan när man gör rätt men inget händer. Då säger han igen att hon ska trycka och inget händer förrän han tar telefonen och trycker.
Det har visat sig att Mats har samma problem, vi fick byta airfryer när vi inte kunde manövrera den med våra fingertoppar. Det är lätt att både känna sig och uppfattas som lite ”trög” ( men åldern ursäktar).

Jag tror att äldre fingertoppar fungerar annorlunda än de yngres och att tekniken utprovats på den yngre publiken. Kanske är våra fingertoppar slitna, det skulle förklara varför lillfingret, som borde vara minst slitet, oftast fungerar. Kanske kroppsvärmen är sämre pga sämre blodtillförsel. I mitt fall kan det också bero på avtrubbad känsel, jag kan inte avgöra hur hårt tryck jag lägger.

Det är ändå inget större problem, jag har anpassat mig och undviker tutchfunktioner om det går. Men det är besvärande i spelet Sky som jag ofta spelar med Elin. Där styr jag med fingerrörelser och flyger med touchfunktionen, vilket innebär att jag har svårt att kontrollera mina flygningar. Ibland flyger jag som jag vill men ofta är det riktigt besvärligt. Min lösning är att jag tar hjälp av Elin, jag sitter på hennes axlar och låter henne flyga!

Jag tycker att utvecklare och tekniker borde anpassa tekniken så att även vi äldre kan nyttja den effektivt. Hur och till vem ska jag vidareförmedla detta?

Vi stannar i vårt ide ett tag till

Igår avslutades budgivningen på mina barbiedockor på Tradera. Det var spännande in i det sista då Skipper var intressantast och fick sitt slutbud i sista sekunden. Jag sålde alla tre och fick mer än jag förväntat mig.
Nu återstår att sälja My little ponnies och lite annat.

Barnens kusin Anna kallar sig ”Flickan med språkstörningen” och gör ett fantastiskt arbete med att sprida kunskap om språkstörningar via nätet och föreläsningar. På en skrivarkurs skrev hon följande text.

Vi fortsätter vår ”ide”tillvaro, jag ville/orkade inte åka på kroki igår utan föredrog att hålla mig hemma. Lasse däremot far och flaxar. Igår bjöd vi honom på middag när han vid 21-tiden kom hem efter att ha hjälpt en av barnen med reperation av bilen hela dagen.

I DN var det idag en mycket intressant artikel om elmarknaden. Jag förstår bättre hur vi hamnat i nuvarande situation och upprörs över att politikerna under åren släppt taget och tillåtit nedrustning av säkerhetsreserver mm.

Vardag igen…

Det är fler som reflekterar över TV-programmet Hotell romantik!

Fredagen försvann rätt obemärkt. En fredag som andra vardagar med lite längdskidåkning och ”På spåret” som höjdpunkter.

Vår granne la ut ett tänkvärt inlägg i facebook:

Några av morgonens rubriker: