Allt det vita och krispiga har försvunnit och tillbaka är slaskvädret.
Maja skengravid igen, hon letar bo, kurar under filtar och täcken och är allmänt hispig. Förra året fick hon en goseapa som hon skötte om och som försvann i somras. Nu försöker vi få tag på en ny låtsasvalp.
Äntligen tar årets novembermånad slut och ersätts av allt mys i december! Igår började vi decembermysa med glögg och adventsljus!
Vi undrar när influensavaccinet finns tillgängligt igen, det har varit slut i flera veckor nu och vi är angelägna att vaccinera oss. Vi får inga klara besked om när det kommer att finnas igen.
Dagarna försvinner utan att vi gör särskilt mycket. Vi följer skidåkningen i Finland och de svenska damerna är jätteduktiga både i längdåkning och skidskytte.
Mats saltar julskinkan och förbereder maten inför julen. Det verkar som om hans smak är på väg tillbaka. Om en vecka ska han åka till Akademiska i Uppsala och träffa specialistläkarna.
När löven är borta behöver vi ett skydd för köksfönstret. Vi vill inte bli bländade av bilar och lastbilar som kör med helljus på och vi vill ha ett insyndskydd. I år målade jag pepparkaksgubbar och gummor. De gör sig bäst i mörker och det är det ju nästan hela tiden.
Igår förberedde jag inför 1 advent. På kvällen hade vi vårt veckofacetimesamtal och denna gång hade vi Malin med. Jag somnade i soffan strax innan säsongens första avsnitt av På Spåret var slut.
Det var det första dygnet med minusgrader. Det fortsätter idag med fantastiskt vacker rimfrost.
Det är både längdskidor och skidskytte på Vinterstudion så en stor del av dagen kommer jag tillbringa i TV-soffan.
Idag vaknade jag strax efter kl 4 och kunde inte somna om. Inte så konstigt eftersom jag somnade i soffan vid 8- iden igår kväll. Försten uppe för första gången på länge kurade jag gryning i frostigt och klart Arkhyttan.
Igår tjuvstartade vi med advent och idag ska köksfönstret adventfixas. Några av advetstakarna kom upp och vi provsmakade årets glögg. Jag har gått igenom och rensat våra julkartonger ordentligt och hittade bortglömda juldekorationer, bl a en julkyrka som spelar Stilla natt.
Mats mådde bättre igår och tyckte tom att maten smakade bra. Skönt!
Den dagen och de sista timmarna med mamma är glasklart inristat i mitt minne. Jag är glad över att jag fick vara med henne när hon dog, så lugnt och fridfullt, det var dags…
Min Ipad valde att visa mig detta foto idag. Pappa och jag står utanför bilen nedanför något fjäll i härliga Härjedalan. Hela familjen och ofta även någon annan familj följde med på dessa skidutflykter. Vi packade bilen full med matsäck, skidor och stavar och körde till fjälls. Vi klättrade uppför fjällsluttningen, de vuxna grävde en sittgrop och njöt av solen. Vi barn åkte skidor och lekte. När vi var nöjda kom den hisnande nerfärden som ofta slutade med fall eller i ett träd. Detta är lyckliga och harmoniska barndomsminnen!
Jag tittar på fotot och förundras över att jag en gång varit så ung och oförstörd.
Mats har återigen förlorat sitt smaksinne och är mycket darrig och speedad, troligtvis av cortisonet. Det känns tungt att hans besvär bara flyttas omkring och att han inte känner att han blir bättre!
Vi kan inget annat än fortsätta att träna tålamod!
Vi har gått med i en förening för PAH-drabbade. De tar just nu fram en informationsbroschyr och vi har blivit ombedda att illustrera. Igår skickade vi iväg nedanstående bild.
Influensavaccinet är fortfarande slut på vårdcentralen men vi kunde lämna prover som vi skulle. De tar numera emot högriskare via ambulansinfarten. Mats upplever att hans smak nu håller på att försvinna igen och hade en riktigt deppig gårdag. Vi håller tummarna för att det är något tillfälligt och snabbt går över!
Igår ringde läkaren Emma och rapporterade att Mats sköldkörtelvärden nu är normala. Han ska fortsätta med cortison men trappa ner efter hand. Däremot är hans hjärtvärden alldeles för höga och det oroar honom lite. Det känns bra att Mats är kallad till Uppsala för att göra undersökningar och träffa specialistläkaren den 7 december.
Det verkar som om batteriladdning och nollställning av bilen gjorde susen. Idag kör vi båda till Långshyttan för att lämna prover och förhoppningsvis få influensaspruta.
Det lyser en varningslampa i bilen och genast ser vi pengarna rulla iväg. Felsökning pågår och om vi har tur orsakades det av ett dåligt batteri. Batteriet står på laddning och bilens dator ska nollställas, precis som omstart av en dator. Vi håller tummarna att lampan slocknar!
Vi följer skidåkarna på TV:n och igår var det den sista tävlingen i MotoGP för säsongen.
Statsministern höll igår ett tal till nationen angående det allvarliga corona-läget.
Trots att Mats mår bättre får vi jobba med att hålla humöret uppe i mörkret.
