Tidsresa

Vilken dag det blev. Jag vaknade strax efter kl 4 och åt en tidig frukost. Mats vaknade också tidigt (för honom) och ägnade förmiddagen åt att pressa klementiner och granatäpplen till jos som vi frös in i småflaskor. Anna lämnade frukten och den behövdes tas om hand.

Jag ägnade dagen åt att gå igenom några gamla kartonger och blir förskräckt över hur mycket jag har sparat! Jag har inte orkat ta hand om dessa kartonger som är från när barnen var små.

Det blev en resa som startade med fotot på min farfar Joel Rohlin från 1909. Farmor och farfars hus i Järbo har jag många minnen ifrån. De bodde där från 1927 till 1970-talet.

Pappas föräldrahem i Järbo

Det blev en resa genom mitt liv från bardomen och alla flyttar, till kollektivboende i Fängelsebacken i Falun och senare i Fruängen, körsjungande i Struprören, engagemang i Falu miljögrupp och Nybroboden, lärarjobb i Bjursås, Morbygden, Britsarvet och Backby skola i Smedjebacken. Ett år på Hantverkets folkhögskola i Leksand, bröllopsfest i Bjärnum, barnlöshet innan vi fick Elin och Åsa och flytt till Luleå. Vidare som museepedagog på Teknikens hus, skilsmässa och vårdnadstvist, genusstudier i Umeå, omskolning till systemutvecklare och flytt tillbaka till Falun.

Famijen Rohlin samlade i Gävle.
Vi bodde i Ornäs, Smedjebacken och Luleå.

Det tog hela dagen och har varit omtumlande och jobbigt men också skönt. Jag kan minnas det som varit bra och fint och släppa det som varit tungt och jobbigt.
Det står fortfarande en låda orörd men jag sparar den till i morgon, har jag tur är den lättare att ta hand om.

Nu är jag helt slut…

Kära minnen!

Antalet kartonger minskar men vissa av dem tar tid att gå igenom. Igår var Mats flitig och vi fastnade bl a för hans pappa Leos illustrerade fotoböcker.

Mats gikt började ge med sig igår som tur är. Kortisonet ger biverkningar som inte är så trevliga.

Min kusin Eva skickade två korta filmer från mormor Agdas 92-årsdag 1994. Hon firade ytterligare 6 födelsedagar.
Det är så härligt att bli påmind om de skånska kaffekalasen med sju sorters kakor och släktingar och vänner som samlades i trädgården. De flesta är numera döda.

”Lilla Agda”

Kylan håller i sig och den första kylan känns extra kall! Jag fryser även inomhus trots att det är 20 grader. Mats fryser alltid.

DPT (dra på trissor)

Igår var det 4 år sedan Mats fick sin PAH- diagnos. Mycket har hänt sedan dess, det har varit en berg- och dalbana utan dess like. Coronaåren gjorde det inte enklare!
Men vi har tagit oss igenom det, famlat omkring men alltid hittat lösningar på än det ena än det andra. Det känns som om vi nu har accepterat situationen, hittat lösningar och anpassat oss på bästa sätt!
Mats besväras fortfarande av gikten och nattsömnen blir om möjligt ännu konstigare. För andra dagen i rad lägger sig Mats när hundarna och jag kliver upp och kan sova några timmar innan han tar igen resten av sömnen i fåtöljen.

Anna sa precis hej då, hon har fixat för sin mamma och träffat sin familj. Nu ska hon köra hela vägen hem till Italien, utan djur denna gång men med en fyrhjuling som tar hela lastutrymmet.

Vi eldar för att hålla värmen, det är kring 7 minus ute. Det innebär att leran stannar utomhus, vilket är underbart!
Jag har påbörjat dagen med att testa att koka ägg i airfryern, det blev perfekt löskokt på 10 minuter och 140 grader.
Snart ska jag ta nya tag i stora rummet!

Dags att fortsätta röjningen…

Vi hinner nog…

I morse såg det ut så här i stora rummet. Jag tycker att det börjar se hoppfullt ut att få ordning före jul. När vi började rensa var det kartonger och pryttlar från golv till tak i nästan hela rummet! Jag bär in Mats kartonger till hans fåtölj för rensning.

Det krävs en rejäl rensning eftersom vi flyttat från en 6-rummare till en 3:a.

Gikt och adventsljus

Vi fick till lite adventstämning i köket till slut. Den riktiga adventsljusstaken med adventsanpassade batteriljus är försvunnen i vår ”flyttröra” men man tager vad man haver.

Mats är riktigt besvärad av det vi tror är gikt i fotleden och rullatorn kommer till användning. Det borde snart bli bättre genom medicinen, i annat fall får vi söka hjälp. Spännande skidåkning och skytte fyllde även en stor del av söndagen.

Det har blivit kallare, idag var det minus 5,5 grader när jag klev upp.

Andra advent

Mitt i röran på köksbordet står julstjärnan och väntar på att bidra till adventsstämningen. Jag har haft ambitionen men inte orkat leta fram adventsljusstaken och göra adventsfint i köket. Men ett par fönster har fått ljusstakar.
Vi får se vad jag får gjort idag, den andra advent.

Igår var det skidåkning precis hela dagen. Mats drabbades av besvärlig gikt på ett nytt ställe men har tabletter som hjälper efter några dagar när han får ett skov.

Jag har fått lägga en ny strategi för rensning och iordningsställande av stora rummet eftersom dagbädden inte kan bli färdigmonterad direkt. Men jag ser en ljusning, det finns hopp att det blir klart.
Rummet blev fyllt med kartonger, möbler och saker från övervåningen, som vi tömde när Lasse flyttade in. Kartongerna är från de 20 år vi bott här, kartonger från Mats mamma Vera och mina föräldrar men de äldsta är både Mats och mina osorterade barndomsminnen. En del kartonger är lätta att tömma och sortera men en del tar mycket energi att gå igenom. Det mesta hamnar på soptippen och loppisen.

Vi är båda hjärntrötta och orkar inte så mycket i taget. De senaste 10 åren har slitit på oss. Mats sjukdom och senare hjärtstoppet har tagit all hans kraft och energi. Mina sista år innan pensioneringen blev slitiga när Mats inte längre orkade sköta markservicen här hemma. Under ett års tid kunde jag inte använda mina händer på grund av min psoriasis och jag hann inte ta igen mig innan Mats fick hjärtstopp och allt som följde med det.
Nu har vi anpassat oss till situationen, skaffat rutiner och hjälpmedel och inte minst fått Lasse som hustomte och hyresgäst. När stora rummet är iordningställt kommer jag att känna en enorm befrielse. Då är jag redo för ett stilla pensionärsliv.

Även idag är det längdskidor och skidskytte att bevaka.

Envis arkhyttelera

Igår åkte vi till Borlänge bl a för att hämta skruvar som fattas till den dagbädd vi har köpt. Reservdelar är gratis och kan skickas till hemadressen, det kan ta upp till två veckor så min förhoppning var att de hade dem hemma i Borlänge. Det hade de inte! Det är tur att jag redan nu började sätta ihop den så att den hinner bli klar till den 20 då Joel och Johanna anländer.

Vi passade också på att handla i Min matbutik och jag hade fullt sjå med att följa med en lycklig Mats: ”Jag kan handla utan att bli trött!”
Det var jag som blev trött…

Jag städade också och det är verkligen som att trä pärlor på en tråd där man glömt göra knut i änden. Dammtussarna må vara borta men arkhytteleran återvände envist innan kvällen.
I natt har Lasse fått feber, han som aldrig är sjuk, så nu håller vi oss åtskilda och hoppas att han frisknar till snabbt. Det är bra att Anna är hemma och kan sköta om honom.

Nu har vi ännu mer skidåkning att hålla reda på, idag är det både längdåkning och skidskytte.

Det fattas skruvar…

Igår blasksnöade det mest hela dagen. Jag började montera ihop dagbädden men saknade några skruvar som vi måste hämta på IKEA. De går att skicka efter gratis men det tar 14 dagar innan de kommer.

Damerna vann skidskyttestafetten och vi sitter klistrade framför TV:n under loppen. Idag är det paus så vi kan kanske få lite mer gjort. Det är en hel del vi vill få gjort innan julen. Mats värden börjar stabilisera sig och han mår rätt bra förutom att han är mycket trött.

Anna är kvar och hjälper sin mamma att flytta till nytt boende, hon reser hem till Italien på tisdag.

December

Arkhytteleran anfaller oss, det är omöjligt att värja sig och gör städningen omotiverad. Det ser gensast lika dant ut igen.

Vi överlevde november även detta år och påbörjar förtröstansfullt mysmånaden december. Snö men även kyla utlovas nästa vecka.

Skidskytte och bygemenskap

Igår var det provtagning och apoteksbesök i Hedemora. Hundarna var hemma och ställde till bus. Skidskyttet har kommit igång och som vanligt roar det oss att följa tävlingarna.

På kvällen var det Lokal beredskapsmöte i bystugan och Lasse och jag deltog som vanligt. Det är många som deltar och känns som om det kan utmynna i något viktigt och samtidigt öka bygemenskapen.

Idag ska jag fortsätta röjningen av stora rummet och göra lite adventsfint här hemma.

Äntligen verkar det som om bristen på kunskap om demokrati uppmärksammas!