Igår var det dags för den efterlängtade älgjakten! Eftersom det var 2 år sedan vi jagade senast hade vi en del att plocka fram (leta efter) och förbereda. De senaste dygnens regn fortsatte med ett litet snöfall strax innan jakten satte igång igår morse. Som tur var slutade det innan jakten började.
När jag idag skriver detta och tittar ut upptäcker jag att det snöar!
Att delta i älgjakten är något alldeles speciellt. Jag är den enda kvinnan i Arkhyttelaget. Medelåldern är ganska hög, det är inte många som är under 30 och den äldsta som jag vet åldern på är 82 år. Vi samlas i Rolfs garage mitt i byn, granne till oss. Mats och jag tar våra masker på när vi går in i garaget. Ingen annan därinne verkar vara brydd över covid-19 men vi får veta att en bybo nyligen varit sjuk. Jaktledaren Karl-Oskar delar ut föreskrift om eget ansvar och vi får skriva under att vi tagit del. Vi är över 20 jägare och alla har tilldelats 4 olika pass. Vi har fått s k ”invalidpass” och hade fått förhandstips om var jakten skulle börja och åkte dit med ved i förväg. Vid 8-tiden var vi framme vid passet, som har den längsta biten gångväg vilket var på gränsen för Mats ork.
Under de två första timmarna sköts två kor och en tjur. Vi hör hundarnas jaktskall emellanåt och det är spännande att följa med på jaktradion. Vi hade ett bra pass där många djur brukar hålla till men denna gång höll de sig undan, förutom att vi hörde olika fåglar och såg korpar. Denna dag var jag skytt och Mats bisittare.
Vid 10-tiden gjorde vi patron ur och körde tillbaka till samlingsplatsen för att få besked om vilket pass vi skulle på härnäst. Innan vi hunnit slå oss till ro på passet inne i skogen precis bredvid bilen sköt vår passgranne en tjur. Vi hade vinkat till honom och kört vidare till vårt pass. Han har också ”invalidpass” men fick gå en kort bit över ett hygge. Det är svårt att ta sig fram och han var koncentrerad på var han skulle sätta fötterna. Då kom jaktledaren som också är hans son körande och ropar på honom att titta upp och skjuta tjuren som står framför honom!
Tilldelningen är två kor, två tjurar och fyra kalvar. En del älgobservationer gjordes men inga kalvar blev skjutna under de fyra timmar vi tillbringade på detta pass. Mats var trött efter alldeles för lite nattsömn och kunde sitta i Värmen i bilen och slumrade en del.
Vi hade ingen torr ved så det blev ingen eld vilket hade varit bra för värmens skull. Temperaturen låg kring nollan och det är kallt när man sitter på pass! Solen tittade ibland fram mellan trädtopparna och jag flyttade mig efter solen för att hålla värmen.
Att studera naturen var magiskt. Solen tinade träd och mark så det rykte ånga. Solstrålarna lekte med vattendropparna som glimmade till i regnbågens olika färger. Helt plötsligt kunde jag se ett spindelnät tio meter framför mig och hur spindeln sprang över nätet. Det är lustigt vad mycket annat man kan se, plötsligt blir en stubbe ett troll eller ett löv glimmar som en strålkastare.
Vid 3-tiden avbröts jakten och laget är uppdelat i styck- och slaktlag. De skulle nu hämta hem de skjutna älgarna och flå dem inför hängningen. De hänger hos slaktare till på fredag då vi kommer att delta i styckningen. Vi var klara för dagen och kom hem strax före kl 4. Trötta, frusna och i stort behov av en värmande whisky!
Idag känns det skönt att vara hemma och det är roligt att Tobias får vara med på en jakt. Det fortsätter att snöa stora lapptäcken. Om inte alla kalvar skjuts idag blir det jakt även i morgon.
Då är jag med igen.
Strax efter kl 9 hör jag två skott ganska nära. Via jaktsms får jag veta att en kalv är skjuten. Tobias sms:ar att det är härligt med snö och Mats skriver att han värmer sig i bilen.