Mats fortsatte att vara hängig och lite småfebrig. Jag blir orolig och går tillbaka till ett tillstånd där jag bäddar in skräcken och tankarna i en bubbla och sätter en järnmur kring för att hindra paniken. Hur sjuk är han, går det ner i lungorna, ska vi åka till sjukhuset?
Det var skönt att ha Anna och Lasse här. Anna hade covidtest med sig, både hon och Lasse har gjort testet de senaste dygnen. För att utesluta covid gjorde även Mats ett test som var negativt. Det lugnade oss och tack vare syrgasen tror vi att han har det bättre här hemma så länge han inte blir sämre och får sämre syresättning. Utan syrgas hade han redan varit på sjukhuset. Kan vi undvika det, särskilt nu i coronatid, gör vi det!
Anna hade med sig apelsiner, mandariner, hasselnötter, valnötter, lagerblad och hennes egen olovolja! Vilken fest! Hon lagade en fantastisk god italiensk tvårättermiddag som varken jag eller Mats kunde uppskatta ordentligt annat än med ögonen. Min mage sa ifrån, den ville inte ha mer oro och Mats aptit var dålig.
Anna hade med sig två av sina hundar. Greta, en kolugn maremma som inte passar in i hennes hundflock och en superaktiv 7-månaders schäfertik, Eila, som genast förälskade sig i Mats. Maja däremot tyckte att hon var väldigt otäck, en så stor valp!? Putte gick bara undan.
Det var härligt med en maremma i huset igen, de är så stora och så speciella. Hon har sovit här nere hos oss i natt.
Vi möter andra advent med ett visst lugn. Mats verkar ha sovit bra, han sover fortfarande och syrgasen pustar lugnande. Det blir skidåkning från Lillehammer och skidskytte från Östersund så dagen kommer att löpa på.
Igår glömde vi öppna vår adventskalender så det får bli två luckor och kaffekoppar idag i stället!
