Vi har haft en fantastisk sensommar och höst. Det har varit full rulle hela tiden och verkligen motsatsen till året innan då vi var nästan helt isolerade pga coronan. Vi är överens med Lasse att det är en win-win situation att han flyttat hit och Tobias är mycket nöjd med att bo i gästhuset.

Samtidigt har vår situation förändrats. Mats mår mycket bättre sedan han fått syrgas men han blir inte bättre från sin sjukdom. Han lagar oftast middag till oss alla och bygger gärna modellflygplan med Lasse och Per nere i källaren en kväll i veckan. För det mesta är det tillräckligt. Vissa dagar orkar han mer och då passar vi på att göra gemensamma aktiviteter.
Han är fortfarande tagen efter sin virusinfektion, hostan håller honom vaken och han sover de stunder han kan och på olika ställen.

Röjningen av övervåningen sköter jag så mycket det går. Jag bär ner hans saker så att han får gå igenom dem de dagar han orkar. Jag sköter också det mesta av det vardagliga. Min ork är också begränsad, det känns som om jag sympatibegränsar mig med Mats.

Vår situation sätter igång tankar om framtiden. Tack och lov att Lasse kommit, han fixar allt det där Mats och jag inte orkar. Med hans närvaro är det möjligt att bo kvar här i huset ett bra tag framöver och det vill vi ju gärna. Det är vårt paradis!

Den senaste tiden har jag börjat drömma oroliga drömmar, som alltid inför förändringar. I natt var det en mardröm som väckte mig strax för kl fyra och sedan kunde jag inte somna om. Mats gav samtidigt upp sitt insomningsförsök, efter 1,5 timmes försök, och klev upp. När jag gav upp försöken att somna om och klev upp gjorde han ett nytt försök och vid 6:30 tror jag att han somnade. Det är ingen ordning alls på oss! Frågan är om jag kan hålla mig vaken för att se ”På spåret” ikväll…

Vilken tur att det snart är jul, jag längter otroligt mycket efter att träffa Elin och Åsa som ska fira julaftonen med oss!

• 

Exempel på en bra lösning för glesbygden!