Vi har haft några dagar då det inte varit fullspäckat OS-program för vår del. Det har inneburit att jag fått lite gjort och det känns skönt! Ute har vi plusgrader med ömsom regn ömson snö. Blötsnön töar bort isen och tar fram leran så nu börjar den leriga hundperioden!

Under en period har min psoriasis börjat ge sig till känna trots medicineringen. Denna tråkiga årstid kombinerat med karantänlivet borde vara orsaken. Jag har svårt att hålla humöret uppe och dåligt tålamod, jag gillar inte att ”bara” invänta bättre tider. Tiden är för dyrbar för det!

Vilken tur att jag har förmånen att dela mitt liv med Mats (min skåning) och att han just nu mår rätt bra och är vid gott mod!