Det var så härligt att se Mats glad och upplivad igen. Han mådde mycket bra av att umgås med sina söner!
Jag har varit lite snuvig men igår kände jag mig sämre och mitt humör sjönk i botten igen. Måtte jag inte smitta Mats!

De två åren med covid har vi varit extremt försiktiga och fortsätter så, eftersom många fortfarande insjuknar i den lättare varianten. Oftast tar man inte ens tester. Vi kan inte göra annat än att vänta och hoppas att det går bra, jag skulle kalla det en lätt förkylning än så länge.

Jag har inte riktigt fått balans i mitt humör efter den årligt återkommande ”februarideppen”. Det är svårt att avskärma sig från hotbilden av corona och Ukrainakriget. Avsaknaden av socialt umgänge är också påtagligt. Lasse håller sig fortfarande borta, i helgen hade han senast kontakt med en som senare blev coronasjuk. Stundtals kan jag njuta av ljuset och solen men drömmer om utegrillning och uteumgänge, om min resa till barnen i april och om att känna harmoni och balans i livet igen.