7:20 tog jag bussen mot Falu lasarett, det är gratis att resa på sjukbesök med Dalatrafik. I grannbyn Uppbo böt jag buss och stod en stund och roades av några grisar på andra sidan vägen.
Jag fick träffa en kranskärlssjuksköterska som visade mig hur mitt hjärta såg ut före och efter ingreppet. Hon menade att hjärtat är helt friskt igen och att det är viktigt att jag kommer igång och rör mig regelbundet. Vi bokade även en träff med en sjukgymnast för att testa och titta på vad jag ska träna. Den yrsel jag känner emellanåt kan vara abstinens efter snuset, det är inte ovanligt.
Om en månad träffas vi igen och de kommer att följa mig det närmaste året. Nitroglycerin kommer att skrivas ut till mig som en säkerhetsåtgärd, de hade missat det vid utskrivningen.
Det är svårt att veta hur jag mår, det är så mycket som är annorlunda än tidigare. Matsmältning, ett ”tyst” hjärta och rastlöshet utan snus mm mm. Blodtryck och vilopuls är bra och idag berättade min klocka att det skett en förändring av min puls vid gång!
Jag kunde ta en tidig Hedemorabuss tillbaka och hoppa av ute vid stora vägen. Vår granne Claes var hygglig och hämtade mig eftersom jag inte känner mig i skick för en 4 km promenad på landsväg.
Mats håller på att boa och landa här hemma. Han sov riktigt bra i natt. I morgon ska han tillbringa dagen i Avesta för att få blod mm. Därefter kommer hemsjukvården hit på fredagar, måndagar och onsdagar. Beroende på resultatet kan en dag i veckan bytas ut mot Avestabesök/vårdcentral, det är bara de som ger blod.