I morse vaknade jag ovanligt tidigt och strax före klockan 6 gick vi ut till hissen för Biancas morgonrunda. Då visade displayen att det var error. Jag ringde direkt och anmälde och de sa att skiftet började kl 7 och skulle ta hand om det. Vi gick tillbaka in i lägenheten och väntade. Bianca är rädd för trappan och trapphuset men har accepterat att ta sig till och från hissen både här uppe och nere vid utgången.
När klockan var 8 och ingen reparatör kommit ringde jag igen och fick veta att de alls inte visste när de kunde komma, det var andra hissar som stannat under helgen som skulle lagas först. Då packde jag en väska och stol och tänkte att vi fick sätta oss och vänta där nere vid ingången om jag lyckades locka med Bianca i trappan neråt. Men det var stört omöjligt att locka henne ens i riktning mot trappan. Hon är tung men hade jag inte varit nyopererad hade jag nog försökt att bära ner henne.
Ok, då fick jag fixa två ställen i lägenheten med tidningar där hon skulle kunna kissa. I duschen och vid ytterdörren, men det utnyttjade hon inte.
Hon fick sitt morgonmål och blev mer och mer otålig och visade att hon ville ut. Då kissade jag i duschen och tänkte att hon då skulle fatta att det var tillåtet att kissa där. Men nej…
Klockan 12 hade hissen ängligen blivit lagad och vi kunde komma ut. Då hade hon hållit sig i 16 timmar, fantastiskt duktigt!
Viktor erbjöd sig att komma efter jobbet och bära ut Bianca om det skulle behövas! Det är fantastiskt tryggt att ha dem i närheten. Elin har fått Ylva Los förkylning och varit sjuk hela helgen och är sjukskriven idag. Morfar Eric är fortfarande kvar hos dem, hn åker hem på fredag.
I morgon har det gått en vecka efter ögonoperatioen och på torsdag är det högra ögat frdigbehandlat med ögondroppar. Synen förändras ständigt och de båda ögonen påverkar varandra. Fortfarande är det närseendet som är besvärligast, jag halvgissar när jag ska läsa och skriva.
Hisshaveriet fick mig ur balans men allt fixade sig och nu försöker jag hitta stabilitet igen!