Livet är skört

Åsa ringer och berättar att en familjevän i min ålder har dött. Denna förhatliga cancer! Jag saknar ord, känner ilska, tomhet och avgrundsdjup sorg!

Mats har försett mig med en ny iPadPro, ett ritprogram och en iPadPencil för att jag ska kunna skapa bilder på paddan. Det ger fantastiska möjligheter men tar tid att lära. Jag har dåligt tålamod men korta stunder leker jag och det är jätteroligt.

Läkaren konstaterade att jag troligtvis har det virus som florerar just nu och att även många andra behöver ett par veckor för att återhämta sig. Jag är sjukskriven veckan ut och det behövs. Mycket, mycket långsamt blir jag bättre och kan lämna soffläget allt längre stunder. Det finns hopp!