månadsarkiv: januari 2018

Ljuset

I morse skulle jag till huvudkontoret på Röda Vägen i Borlänge. När jag klev av bussen var det nästan ljust.

När jag efter arbetsdagen satte mig i bussen upptäckte jag att det inte var mörkt. Ljuset är tillbaka!

Allt är som det ska

I morse hade det kommit ett tunt lager snö, nu blir det ännu farligare att ta sig fram med nysnö ovanpå blankisen. Det är broddar som gäller!

Det är tydligt att Mats är mycket bättre vilket gör att hans humör och livslust ökat. Han har gjort västerbottenpajer och älggulasch och äntligen kan vi båda njuta av maten. Han orkar också dammsuga eftersom vi bara använder nedanvåningen. Det underlättar mycket för mig. Oftast är min arbetsdag med resor 11 timmar och vardagsmässigt innebär det att jag somnar i tv-soffan direkt efter middagen. Jag mår fysiskt bra, ännu bättre när jag nu också lyckats behandla psoriasen till acceptabel nivå.

Mentalt befinner jag mig i ett konstigt tillstånd, Jag är lättad och glad att Mats börjar må bättre men är också fruktansvärt trött efter den anspänning hans tillstånd inneburit för oss båda. Vi går mot ljusare tider och närmast ser jag fram emot resan till syster Karin i Molvizar. Maggan och jag reser dit en vecka i början av mars, det är inte långt kvaf!

Mats och jag planerar och drömmer om husbilslivet. Till att börja med kortare turer i mellansverige. En eller flera skåneresor lär det bli och kanske, kanske vi kan ta oss till Norge och fiska…

På arbetet är det stimulerade om än lite tumultartat inför den kommande omorganisationen. Jag trivs i kaos men en hel den arbetskamrater mår dåligt av ovisshet och omflyttningar. Det är sagt att ändringen ska genomföras i april men jag tror att det fullt ut inte blir klart förrän sen höst eller efter nyår 2019. Och då går jag i pension.

I morgon tar min andra beredskapsvecka slut utan några som helst incidenter. Frida tog på sig fredagsdygnet så att vi kunde fira min födelsedag med god mat och dryck.

Allt är som det ska och det är skönt att vi går mot ljusare tider!

Fest

64 år idag…

Vilken härlig födelsedag, tack Mats för en fin födelsedag och tack Elin, Åsa och Joel och tack alla – vilken egokick att bli grattad via sociala medier!

Det nya detta år är digitala gratulationer. Det första som mötte mig i morse var att vågen i stället för vikt levererade en gratulation på födelsedagen! Facebook var heller inte sen att gratulera.

Nu börjar nedräkningen, 339 dagar kvar till pension…

Vardag

Jag är inne i ett skede när dagarna rullar på, typiska vardagar. Igår gick

jag på en ny beredskapsvecka och på kvällen satt jag framför TV:n och var stolt moster. Malin och Sameblod tog flera pris på Guldbaggegalan!

Nöjd

Nu är husbil och brevlåda framskottade, det var ett bra dagsverke och jag är så nöjd. Som pricken över i lastade och bar jag in ved så att det ska räcka under veckan. 

 

Ännu mer snö

Jag skottar och skottar, vid brevlådan är snön cementlik och varje dag fylls detta på av plogbilen som lyckas skrapa is från vägen bit för bit. Mina muskler värker och jag skottar och skottar, men trivs. Garageplanen får vi plogad men idag ska jag skotta fram husbilen så att vi kan ha den som extrafordon om det skulle behövas.

Det är så vackert och skönt med snön, det är flera år sedan vi hade så mycket snö.

Mats smaksinne har fått igång honom med matlagning igen och jag njuter! Han har bättre och sämre dagar men i stort är han piggare och gladare än på länge.

Vi planerar våren och året, det lutar åt att jag kommer att arbeta året ut innan jag går i pension. Vi funderar på hur vi då bäst ska lägga upp semester och vardagsliv.

Jag har hittat några hundbilder som tål att visas igen. Underst ser ni vackra Donna men först ett foto av Bella, som hon saknas oss…

Snö

En arbetsvecka har gått och denna vecka har snön vräkt ner. Vi har varit i närkontakt med en älg (en fjoling) och klarade oss med en hårsmån. Mats har fixat maten även denna vecka och nu har det blivit lyxig smörgåstårta ett par dagar. Jag har skottat snö och arbetat, idag hemifrån.

Putte accepterar men lider  när Maja använder honom som kudde.

Min flock

Jag lämnar flocken sovandes i Arkhyttan. Hönsen är ompysslade och Putte rastad, de andra är sjusovare liksom Mats.

Inför denna arbetsvecka känner jag mig utvilad och arbetssugen. Så fantastiskt det är att tillhöra min flock och att trivas med och på arbetet!

Allt är som det ska!

Lättnad!

Lördag, jag är ledig och lättad. Igår konstaterade jag att livet kändes mycket bättre än på länge. Mats är piggare och även han gladare. Jag hoppas och tror att nu har det vänt, nu ska vi få ett bra år!

Det finns mycket att se fram emot, ett aktivt husbilsliv, kommande spanienresa, det är sista arbetsåret innan pension och jag kanske deltidspensionerar mig redan i år. Vad mycket tid jag kommer att få till allt jag vill och just nu inte orkar!

Allt är som det ska!

Kontrollbesikning

Jag blev godkänd av läkaren idag, allt är ok och det trodde jag också. Jag fick en salva för min psoriasis och inget alls för mina artrosfingrar men det kan jag leva med.

Det bästa är ändå att Mats har varit piggare i några dagar. Han orkar mer och blir inte lika anfådd längre, det är så härligt att det går åt rätt håll! Och det gör heller ingenting att han fått tillbaka smaken och servat mig med mat hela arbetsveckan.

Det fungerar bra med nya arbetsrummet. Det här är Mats skrivbord.