Det är oroligt att vara kycklingförälder. Mats hade nattpasset och när jag vaknade i morse hade han arrangerat för att förhindra att någon nyfiken hund skulle komma åt Canasta. Hon ligger kvar i äggkläckningsmaskinen och har en gulsäck som förser henne med näring de första dygnen. Vatten får hon  på ett litet fat. Värme tillförs av maskinen. Nu ligger hon hopkrupen och tyst i ett hörn och jag undrar om hon lever men vill inte oroa henne genom att ta upp henne.