Vi klev upp före klockan 6 och tittade på 5-milen och därefter curling. Klockan 10 började Mats blöda näsblod igen, och det var mycket blod i en ständig ström. Vi packade in oss i bilen och körde till akuten i Falun. Mats med en stor hink under näsan. Det var långt att köra till Falun med Mats blödande bredvid mig, så långt har det aldrig känts tidigare, 30 minuters bilresa.

På akuten blev vi hänvisade till ”Öron, näsa o hals” där vi blev snabbt omhädertagna. Det visade sig att det var en blödande pulsåder som satt i höger näsgång. Läkaren brände och det slutade genast att blöda!  Förutom jag och Mats, läkare och sköterska var det med ett antal personer som inte hade varit med vid kraftigt näsblod tidigare. Hink och handduk bad vi dem kasta och efter en halvtimme var vi på väg hem igen. Nu ska han dricka och äta kallt och bara ta det lugnt. En bomullstuss sitter inne och får inte tas bort förrän i morgon.

Vi är båda rejält tagna men lättade och läkaren sa att det oftast inte återkommer när man har bränt. Det får vi hoppas, jag vill inte ha mer spänning i livet, jag vill ha det lugnt och skönt och tryggt!