Jag kände mycket oro, tveksamhet och bortförklaringar innan jag till slut tog mina 6 cellgifttabletter igår kväll. Chattade med Ulrica som också tar dem för att hitta modet.

Att hitta tryggheten och kraften inom mig, att känna att jag står stadigt på mina två fötter och är ”jordad”, har jag arbetat med hela livet. Det går bättre och bättre med åren att hitta den där ”ärtan” som jag kan återgå till och gör att jag står stadigt.

Jag tappar fotfästet ibland men hittar alltid tillbaka till denna inre plats och kraft. Den är trygg, ljus och varm, ingen öken som Kerstin Ekman skriver. Att meditera har varit viktigt och hjälper mig att hitta dit, att hitta vägen in!

Jag tror att nedanstående dikter handlar om detta utifrån Kerstin Ekman och Thomas Tidholms synvinkel.

Jag hittade dit igår kväll och somnade gott och när jag vaknade märkte jag inte någon som helst bieffekt av medicinen! Underbart, nu håller jag tummarna att den kommer ge den effekt vi önskar, ingen psoriasis och ingen värk!