Jag vaknar långsamt och känner en oerhörd frid och tacksamhet!

Igår körde vi till Falun och tömde Chryslern på våra tillhörigheter. Bilen står där tills den hämtas tillbaka av bilfirman. Den är inte körbar utan fungerande instrumentbräda.

Bilaffären har varit påfrestande på humöret och upptagit alldeles för stor del av våra tankar. Nu känner jag en oerhörd lättnad över att det är över även om det kommer att ta tid innan vi fått tillbaka våra investerade pengar. Vi har släppt hoppet att det skulle gå att fixa.
Min mage blir alltid påverkad och jag mådde inte bra, lättnaden släppte loss en efterreaktion. På hemvägen från Falun fick jag också ont i ryggen. Värken ökade när vi kommit hem och jag blev orolig att även min njure börjat bråka. Eftersom jag fått order om att vara uppmärksam på ryggsmärta rinde jag 1177 som skickade mig till akuten i Falun. Mats körde mig dit och for sedan hem till hundarna.

Det var ovanligt lugnt på akuten och jag blev väl mottagen. Efter två timmar var jag testad och undersökt och fick beskedet att ryggsmärtan var muskelär och inte kom från njuren. Tack och lov! Men smärtan kvarstod i både mage och rygg och jag hann precis hämta ut diverse smärtmediciner innan apoteket stängde. Lasse kom och hämtade mig efter sin träning. Mats hade förbrukat sin energi på att skjutsa dit mig.

Jag var oerhört trött och la mig tidigt förtfarande med smärta. Konstigt nog ökade även höft/bensmärtan. Trots det somnade jag och sov riktigt bra och länge. När jag vaknade var smärtan borta!

Det var en rejäl påminnelse om att passa på att njuta av livet när jag kan.