Kategoriarkiv: Handikapprapport

Obesvarade frågor

Idag ska vi fira Lasse som fyller år! Han förbereder sig inför Italienresan till Anna på söndag.

Mats rullator har varit mitt stöd i livet de tre veckor jag haft höftsmärta. Det är ett praktiskt ”fordon”/hjälpmedel, enda nackdelen är att det är för liten ”bricka” när jag vill transportera saker.

Idag håller vi tummarna för att kortisonsprutan ska ta bort den akuta smärtan som bara lindrigt mildras av tabletter.

Jag har funderingar/frågor kring artrosen. Vad jag inte visste tidigare är att det finns psoriasisartris som oftast sätter sig i händer eller fötter. Jag har förutom utslagen värkande och kroknande fingrar som bivit stelare och stelare. Det är inget jag sökt hjälp för eftersom det inte är särskilt akut. Kan detta hänga ihop med höftproblemet och psoriasisen? Det har inte alls diskuterats vid läkarkontakterna, jag har inte vetat att det kunde hänga ihop och ingen har frågat. Jag söker min hudläkare via 1177 och ska ta upp frågan på vårdcentralen i eftermiddag.

Att tänka om

Jag har känt frustration över att jag missat sommarens ankomst, vi fått lämna verandan oröjd efter vintern och veden ostaplad, att pallkragarna står tomma, att se dammtussarna växa och se grumlig grönska genom oputsade fönster. Det är tråkigt och otrevligt men efter lite eftertanke inser jag att världen inte går under, det finns så mycket som är viktigare.

Tanken på att jag kommer att få ägna kraft och energi för att ta hand om min artros och vilka effekter det kommer att få på vår vardag har sysselsatt mig och oss ett tag.
Vi vet att Mats inte kommer att bli bättre än han är nu, hans ork och energi är begränsad men han har hittat en bra inställning och hjälpmedel för att leva så bra han kan. I detta har jag varit en part som fixat en hel del av våra gemensamma göromål och Lasse är en ovärderlig hjälpande hand. Vad händer när jag inte kan eller orkar? Vad är det vi måste förändra?

Jag tror att jag är beredd på att hitta lösningar till det mesta och inser att det kommer att ta tid. Vi vet inte om jag blir återställd med eller utan operation. Det kommer att visa sig och vi får ta en sak i taget.
Det är bara en sak som jag har väldigt svårt att ta in och förhålla mig till, att husbilslivet är över. Vi kan inte räkna med att göra några längre resor eller några resor över huvud taget under ett bra tag framöver och det finns inget som motiverar att vi behåller bilen för framtiden. Den bara kostar oss massor av pengar och vi borde släppa taget och tänka om.

Vi får lära oss att dansa i regnet!

Kanske äntligen!

Äntligen tänkte jag igår eftermiddag och kväll. Jag hade inte ont längre och började våga hoppas att jag snart ska vara helt återställd. I morse var jag inte lika optimistisk när värken startade så fort jag ställde mig upp. Men jag tror ändå att det går åt rätt håll.

Igår lagade Mats gasolluckan på husbilen, den gick sönder när vi böt gastuber i Landskrona och blev då bara provisoriskt lagad.

Förr i världen hade det inte varit något problem alls, han har kunskapen och tekniken men att arbeta dubbelvikt i den höjden med andningsproblem är ingen höjdare.
Jag försökte bistå med det jag kunde. Jag hämtade och langade verktyg som en operationssköterska och vi blev nästan klara. Vi föll på målsnöret, att sätta i 4 popnitar i två gångjärn. Jag är inte stark nog och inte Mats heller nere på den höjden. Då tappade han fullt förståeligt sugen och orken och bestämde sig för att vara sur och arg ett tag. När Lasse kom hem fixade han det på 10 minuter!
Sådana är vi, halta och lytta och det är viktigt att tillåta sig att tappa sugen emellanåt.

Hungerdebatten fortsätter, jag tycker att Göran Greider har en poäng i det han skrev i sin ledare i DalaDemokraten:

Länk

Däremot är jag tveksam till humorvärdet i den ingressbilden, det går så lätt till ytterligheter och jag tror inte det är rätt väg att gå. Jag vet inte vilken väg man ska gå, det är därför jag läser och tar del av de tankar och reaktioner andra delar med sig av.

Utmaningar

Vila och värktablett hjälpte men rastlösheten drev mig ut för att påbörja arbetet med vedstacken. Då kom Karl Oskar med det andra och sista vedlasset. Jag kunde arbeta en liten stund men avbröt i tid, jag får ta lite i taget!

Lasse arbetade full dag trots att det var söndag. Mats beslutade sig för att ta en ensamtur på scootern till flygfältet utanför Säter. Det är knappt en mil dit och laddningen på stora scootern räcker närmare tre mil.
Mats har helt klart kommit in i en ny fas. Trots att han har dåliga dagar och tar helt slut emellanåt, utmanar han sig själv till att bli mer självständig och att anpassa sig till sitt handikapp! Det är en utmaning även för mig, jag har vant mig vid att vara beredd och att finnas till hands när det behövs.

Det kändes lite som när jag skickade iväg barnen ensamma till skolan för första gången! Han kom fram, flög lite med ett modellplan och kom så småningom hem glad och nöjd.

För oss pågår livet som vanligt men samtidigt kan jag inte att blunda för verkligheten. Jag är bekymrad och känner mig osäker på vart vi är på väg och hur detta kommer att sluta!

Ställplats Bananpannkakan

Utanför Höganäs ligger denna unika ställplats. Just nu förbereder sig värdparet Micke och Gittan inför Valborg då säsongen börjar på riktigt. Gräset är övertäckt med dukar fö att vara riktigt fina när det är dags.

Vi kom hit efter intensiva och härliga dagar med våra barn och behövde några lugna dagar för oss själva. Första natten stod en annan husbil här. Vi tycker att det är lugnt bra här och eftersom vädret är ruskigt stannar vi några extra nätter.

Vi välkomnades med två ägg och en banan till en bananpannkaka. Hönsen får just nu inte gå ute pga fågelinfluensan men tuppen gol hemtrevligt på morgonen. I trädgården finns originella detaljer utplacerade, som ett störtat flygplan i hundrastgården.
Extra bra är att hundarna kan rastas i en hundgård. Toalett, dusch och diskutrymme är rena och fräscha. Vi kan köpa god glass, honung, marmelad och lokal trädgårdskonst om vi vill.

Detta är en originell och mysig ställplats och vi stannar nog ytterligare någon natt och har detta som fast punkt mellan besök hos släktingar och vänner.
249 kr per natt.

Den får 5 stjärnor för supertrevliga och hjälpsamma värdparet Micke och Gittan och deras mottagande, det var rent och hundvänligt och en originell miljö.

https://www.facebook.com/profile.php?id=100057057566060
Det finns flera YouTube-filmer att titta på!

OBS: Här är barnförbud och en nedre åldersgräns på 44+

Vi återkommer säkert vid nästa skånebesök!

Limhamns småbåtshamn

Vi har tillbringat två nätter i Limhamns småbåtshamn, 300kr/ natt. En trång ställplats på asfalt men nära till fina gräsytor att rasta hundarna på. Handikapptoaletten är stor och rymlig och servicehuset är nära och skinande rent.
Vi kunde enkelt ta oss till affär och restauranger med handikappscootern och promenad.
Det var lätt att boka och betala via nätet.
Vi återkommer gärna när vi hälsar på dottern nästa gång!

En härlig dag!

Mats tog ensam tåget över till Köpenhamn, för första gången på egen hand sedan hjärtsmällen. Han och Tobias hade en härlig dag och han kom hem lycklig men totalt uttröttad. Han stupade direkt i sängen och sov en och en halv timme.

Med sig hade han underbara danska ostar som jag frossat på!

Jag och hundarna körde till Elin och Viktor. Där tog de oss till en hundrastgård så att hundarna fick springa av sig ordentligt.

Därefter körde vi till Rövareskogen, ett vackert område 3-4 mil från Malmö.

Vi promenerade och åt lunch på en äng. Det var sommarvarmt och fantastiskt vackert! Dagen gick alldeles för fort men vi njuter av att träffa barnen, det blir inte så ofta på grund av avståndet.

Hundarna var lika trötta som Mats och Mats sa att jag såg så trött ut som han kände sig!

Ställplats Lundåkra

Vi har hittat en fin ställplats när vi hälsar på vår son i Landskrona. Vi har stått här i hamnen i många år och återvände även dit i år.
Vi var inte förberedda på de elproblem som ställplatsen har och blev efter en timme strömlösa och utan Mats stationära sygasapparat. Han har även en batteridriven apparat men ett av batterierna var urladdat och skulle bli laddat under natten. Vi klarade av natten genom att Mats fick sova med lägsta syretillförseln så länge batteriet räckte. Det blev en orolig natt och tidig morgon.

Vi kontaktade Hamnkontoret och fick följade förklaring av Hamnkaptenen Mattias Lundin:

”Vi har inte kunnat sätta mer än 6A på grund av att elnätet i hamnen redan är överbelastat. Det har gjort att hela hamnen blivit strömlös flera gånger. Vi har inte fått tillåtelse att öka huvudsäkringens kapacitet pga elsäkerheten. Vi har därför jobbat sen januari förra året tillsammans med kommunen och Landskrona Energi för att hitta andra lösningar på problemet. Nu har vi äntligen fått besked om att man kommer flytta restaurangen och vårt nya servicehus på en egen servis vilket gör att vi kommer att kunna byta 6A till 10A på ställplatserna eftersom vi får belastningen fördelad på flera huvudsäkringar.

Nu är det inte tröst för er situation. Jag kommer givetvis att återbetala er avgift och beklagar att ni fick en så tråkig upplevelse hos oss. För att kunna betala tillbaka behöver jag ett kontonr att betala ut till.”


Det hade varit bra om det upplysts om elproblemen när vi checkade in och att det finns elstolpar med 10A längst ut på piren.
Men vilket bra bemötande!
Självklart återvände vi och sov ytterligare en natt, nu med en 10 A elstolpe och kunde sova som stockar hela natten.

Timmernabben

En fin stälplats vid vattnet en bit uanför Mönsterås.

Trevligt bemötande, enkelt att checka in och fin toa/dusch. Vid bättre väder hade vi gärna stannat någon dag.
230 kr per dygn.
Handikapprapport: Det gick inte att köra i lösgruset med elrullstol fram till toaletten.

Valdermarsviks ställplats, norra hamnen

Vi står här i två dygn, 48 timmar är maxtid. Det kostar 200 kr per natt, bokning sker enkelt via internet och betalades med swish.
Vattnet är avstängt så här års men det är möjligt att tömma både gråvatten och toalett och soptunnor finns vid servicehuset.
Handikapprapport: Servicehuset är rent och snyggt men det var svårt att komma in i handikappdusch/toalett med handikappscooter/rullstol för att dörren kärvade. Utrymmet var för kallt och även duschvattnet.
Första natten stod 2 husbilar här men idag fredag är det bara en plats ledig i vår länga.

Det är nära till centrum och vi kunde handla nybakade frallor och bullar till frukosten. Ett ställe som vi gärna återkommer till. Under högsäsong är det viktigt att boka platsen i förväg, bara några få platser är obokbara.

Hit återkommer vi gärna!