Jag fick skånskan med bröstmjölken och föddes i Kristianstad trots att vi då bodde uppe i Lillhärdal i Härjedalen. Mina barndomssomrar tillbringades i stor del i Bjärnum hos mormor och morfar. Vi bodde i Lund när jag gick mellanstadiet och åk 7. Mamma och pappa flyttade till Bjärnum och bodde där livet ut.
Mats är född i Hässleholm och växte upp i Malmö. Hans skånska har blivit modifierad men är ändock skånska. Han har visat mig det vackra Malmö, liksom Elin och Viktor.

Igår promenerade vi i duggregn till sjukhuset där det togs prover på Ylva Lo. Jag njöt av is och snöfria gator.

Jag uppskattar att det är promenadavstånd till det ena och andra men också att kommunikationerna är så bra. Trots duggregnet var folklivet annorlunda, ingen jäkt och stress som i Stockholm. Vi åt god lunch på en veganrastaurang. I Triangelns köpcentrum satt pensionärer i fåtöljer och tittade på folklivet. Uteseveringarna packar inte ihop under vintern och närheten till Danmark och sydligare trakter gör miljön exotisk i jämförelse med t ex Kupolen och Falun- Borlänge. Likaså är det längre dagar och det är märkbart att våren knackar på fastän det bara är februari.
Här kan jag tänka mig att bo!

Ylva Lo är pigg och alert. Hon äter, bajsar och sover och är så lättskött som en 2-månaders baby ska. Hon gillar bybygymmet och kan ligga och roa sig själv längre stunder. Det är nytt enligt Elin.

Jag längtar efter Mats och hundarna men här mår min själ väl!