Familj och vänner

Systrarna Karin, Gunilla och Birgitta (Gigi)

Igår skrev jag om lyckan att dela livet med Mats. Jag är också tacksam och lycklig över att ha min underbara familj och då menar jag inte bara de med blodsband.

Mina två äldre systrar blir allt viktigare för mig. De finns alltid där och vi tre har blivit en grundbult i mitt liv sedan mina föräldrar dog. Vi ses inte så ofta men har tät kontakt och följer varandras liv. Emellanåt blir sms-kontakten mycket intensiv och facetime är också ett bra sätt.

Mina döttrar Elin och Åsa och numera även barnbarnet Ylva Lo är mina allra käraste favoritmänniskor. Det finns inte ord för den kärlek mitt mamma/mormorhjärta rymmer. De skänker mig också styrka och mod på ett sätt som ingen annan!

Mats barn, mina bonusbarn, Tobias och Joel har kommit mig nära genom åren och stärker vår familj på ett tryggt och bra sätt.

Jag ska inte glömma att nämna hundarna som utgör ett grundkitt i den närmaste familjen. De förgyller vårt liv och är pricken över i och är liksom de övriga i familjen fylld av villkorslös kärlek!

Till de allra närmaste hör förutom mina syskonbarn Linda, Emil co Malin även Ingrid och hennes familj, liksom Maggan med familj. De känns som systrar och är mig väldigt kära. Likaså har Pepe och Magda blivit självklara familjemedlemmar.

Barnens pappa Eric var mig mycket kär, han skänkte mig kärlek under många år och vi fick våra två underbara döttrar tillsammans.

Under de senaste åren har Mats nära vän Lasse med familj också kommit mig nära. Hans omtänksamhet och hjälp är ovärderlig och har möjliggjort att vi fått ork och tid att hitta nya boende- och livsalternativ!

Andra vänner som under någon period i mitt liv har varit nära och stöttande är Lena och Hubert i Luleå, Anita i Falun och Gävlegänget. Av olika orsaker har våra vägar skilts åt men de har funnits där under olika perioder och jag är oerhört tacksam för den trygghet, styrka och kärlek de givit mig.

Under min livstid har jag mött många underbara människor bland arbetskamrater, grannar, på resor, på sjukhus, genom vänner och bekanta.
Jag tänker mig att jag flyter i livets flod med min familj och under perioder får jag sällskap och utbyte med olika personer som senare försvinner och fortsätter sina liv i någon biflod någonstans under färden. Ibland hittar vi tillbaka till varandra, ibland ses vi inte mer.

Alla bidrar eller har bidragit till att ge mig ett rikt liv fyllt av kärlek!