Vissa dagar blir vi dränerade på energi.

Igår for vi till Långshyttan, jag lämnade prover till hudmottagningen och vi fick vaccin mot covid och influensan. I väntrummet för provtagningen kom en för mig okänd personal och ropade upp Gunilla, kvinnan bredvid mig for upp och följde med innan jag hunnit blinka. Jag tänkte att de nog kände varandra. En minut efter kom en annan och ropade upp Gunilla och då frågade jag om det verkligen var mig hon menade. Det var det inte och under några minuter satte det fart på personalen innan vi Gunillor hade bytt plats!
Vaccinatören var också en Gunilla och vi konstaterar att det bara är vår generation som har det namnet, det var ofta flera Gunillor i min årskull.
I mitten av november ska vi ta sista TBE och är sedan skyddade i 5 år. Jag ska också ta vaccin mot lunginflammation. Därefter är vi bra skyddade. Lite ömhet är hittills det enda jag märkt av som effekt på vaccinet.

Detta besök och att posta ett paket till Joel med husprylar som vi inte längre behöver tömde oss på all ork. Mats körde in och handlade medan jag lämnade paketet och kom ut till bilen utan varor, när han hade betalat glömde han varorna opackade på bandet! Hemma fick jag krångla för att komma in i garaget, det är bara en knapp dm tillgodo i bredd vid garageporten och ofta behöver jag göra omtag innan jag kommit in eller ut!

Att ha två löptikar och en kastrerad hanne har också en dränerande effekt. Maja blir ännu mer instabil, Bianca tar det lugnare men båda uppvaktar varandra och Putte som blir lockad men inte riktigt vet vad han ska göra. Nattsömnen blir orolig och de väcker mig tidigt, tidigt för att de vill gå ut!
Det ska bli skönt när det gått över!