Man måste inte ta risker, många väljer att låta bli. Jag har valt och väljer att ta risker. Ibland blir det helt galet och ibland blir det jättebra. Det som går mindre bra ser jag inte som misstag utan utveckling, jag har lärt mig något. Men oftast går det bra och ibland blir det ännu bättre än jag vågat hoppas.
Halva livet levde jag med mycket ångest och ångrade att jag gjort/sagt si eller så men fortsatte ändå ta risker. Så småningom hittade jag min ”kärna” och kunde släppa ångesten. Jag lärde mig att förlåta mig själv och att se det som utveckling. Det var en oerhörd befrielse!
Att jag mediterar är en orsak till att valen blivit enklare, många gånger vet jag inte hur ett beslut/val gått till, jag vet bara vad jag vill. Visst kan jag känna oro och rädsla ibland men aldrig ånger. När jag väl har valt något så följer jag det och är inte sen att förändra under vägen om det behövs.
Det jag har haft svårast för på senare tid är de saker jag inte kan påverka, t ex när vi ville upphäva vårt bilköp eller när ingen är intresserad av att köpa vårt hus. Jag gör vad jag kan för att inte känna mig som ett offer, jag undersöker vad jag kan göra och genomför det. I dessa processer blir jag lätt frustrerad och nedstämd men hittar tillslut sätt att hantera situationen. När vi valde två vägar för den närmaste framtiden kommer min livslust tillbaka och jag kan låta det som sker ske utan irritation och frustration.
Idag har vi bokat varmbad eftersom Mats bensår har läkt bra. Jag tänker också bada och göra vattengymnastik. Jag märker att min onsdagsgymnastik ger effekt men har fortfarande höft/benvärk som jag hoppas kan bli bättre.