Igår insåg jag att jag har vant mig vid att vara pensionär. Det har tagit mig 1,5 att återhämta mig från min psoriasis, Mats hjärtstopp och allmän uttröttning efter ett helt livs arbetsliv.
Jag blir inte stressad över att dagarna flyter iväg och jag kan verkligen skjuta upp saker till morgondagen, jag äger min tid! Samtidigt får jag massor av de småsaker som jag inte hann eller orkade göra gjorda. Jag bakar bröd och lagar allt oftare middagen. Vi har tid och lust att laga och äta god mat. Det är ett behagligt liv med långa morgonstunder vid morgonkaffet och tid att vara ute mitt på dagen. Vardagsstressen lyser totalt med sin frånvaro. Härligt!

Coronabilder, facebooksinlägg och rubriker ur morgonens tidningar, Expressen, Aftonbladet och Dagens nyheter.