Att jag aldrig lär mig…

Jag borde ha förstått kroppens signaler att tandutdragningen i fredags inte blev riktigt som det skulle. Vid tidigare utdragningar har jag direkt känt att det dåliga har avlägsnats. Denna gång fortsatte tandvärken och jag var orolig att hon dragit ut fel tand. Instruktionerna efteråt var kanske tydliga men i mitt skärrade tillstånd hade jag svårt att ta in det hon sa och jag tror att hon inte avslutade behandligen så bra. Gårdagens åtgärd kostar mig inget och jag tyckte mig märka att tandläkaren var kritisk till akuttandläkarens åtgärd.

Nåväl, jag blev återigen påmind om att jag ska lita på de signaler min kropp ger mig. Genast efter gårdagens rengöring och behandling slappnade jag av så till den milda grad att hela dagen blev ett sömnrus. Jag känner fortfarande av ingreppet men den akuta värken försvann direkt! Jag ser en ljusning,

det kommer att finnas ett liv utan tandvärk!