Jag hittade detta inlägg på Instagram om cancer. Antagandet att det som drabbad går att kämpa sig frisk har alltid provocerat mig. Om man inte blir frisk, har man alltså inte kämpat nog eller hur tänker man? Detta är det första inlägg som jag sett som berör detta!

Det blir så tydligt hur lätt det är att ta allt för givet och ändå beklaga sig för att pandemin påverkar min frihet. Jag lever i ett demokratiskt land, med bra sjukvård, tillgång till mat/konsumtion och möjligheter att påverka hur jag vill leva mitt liv.
Kriget i Ukraina är tillräckligt nära för att skaka om oss ordentligt.