Dagens Mats
Mats var oerhört lyhörd och inkännande och vi hade ofta intressanta existensiella samtal. Det som förvånade mig var hans förmåga att stänga av och totalt strunta i omvärlden närhelst han ville. Inte ofta men ibland mådde jag dåligt av att se hur någon var nedlåtande mot honom på grund av hans dialekt eller stora kropp. Men honom rann det bara av utan att han knappt noterade det. Utom i situationer då han var i underläge, så som patient eller arbetssökande på arbetsförmedlingen. Då var jag med och bevittnade och jag tror att jag även mildrade deras maktutövande.
Fotot är taget på Fårö, dit vi reste med PAH-föreningen sommaren 2022. Det var en fantastiskt viktig resa, vi träffade människor i samma situation och hittade vänner för livet!
Bilden förmedlar också Mats lugn och förhållningssätt till livet. Han kunde ta tillvara på stunden och trivdes i sitt eget sällskap!
Igår ösregnade det största delen av dagen så nu är det nästan snöfritt, lerigt och blött. Vänta bara säger Elen, om en vecka ser du vårblommor. Vi får väl se.
Det kom ett dramatiskt sms från Åsa. Hon är just nu på ett månatligt residens i Bohuslän och hade fått i sig 220V från en trasig spis i ateljen. Då befann hos sig på akuten för kontroll, utan några större men än mental chock. Alla värden var bra och inga brännsår så de kunde återvända till residenset igen. Puh!
På kvällen deltog jag i hyresgästföreningens årsmöte tillsammans med Gunilla på 5:an och Peter på 1:an. De har mycket verksamhet under året. Mycket för barn men även fester och resor till Österlen, Zoo och museer i Köpenhamn, Ullared, teater- och operaföreställningar. Vi får se vad jag blir sugen på att delta i.
Jag fortsätter att må ok. Jag ser fram emot att husförsljningen ska bli klar i nästa vecka och litar på att mäklaren Patrik lotsar mig igenom det som behöver göras vid ett avslut. Det ska också bli skönt att bli av med dubbla hyror, elräkningen för januari var t ex dubbelt så hög som december, 7000kr!
Jag har inte fått någon reaktion från grannen annat än att skurborsten är borttagen från trapphuset.
I eftermiddag åker jag hem till lilla familjen för att stötta under det jag kallar helvetestimmarna, då alla är trötta efter jobb och förskola. Dessutom är de hungriga och maten ska lagas och ätas innan kvällslugnet infinner sig.