Jag hade glömt bort hur fysisk sorgen är. Igår var jag mest chockad men också lättad. Jag hade burit med mig oron för Bella under hela helgen. Ändå  gick det väldigt fort allting eftersom hon försämrades snabbt under måndagen. Donna och Putte är också påverkade och jag undrar hur de tänker/känner.

I natt kom tomheten och sorgen till mig, å vad det gör ont! Min känsliga mage satte genast igång att bråka och grät den också!

När vi kommit hem fick Mats syn på en av mina påbörjade tavlor. Håller du på att måla Bellas brustna hjärta? var hans kommentar.