det är svårt att beskriva, alla de känslor och tankar som flygit omkring här hos oss sedan i slutet av april.

Bellas sjukdom och död och all den obalans i flocken och sorg det medförde, Majas ankomst och livsenergi hjälpte oss att återfå balansen i flocken och sorgen har bleknat.

Det som har tagit vår mesta tid, funderingar och energi har varit Mats hälsotillstånd. Han är så trött, slut och andfådd att det nästan inte går att beskriva, på gränsen till acceptabelt. Oron har legat som ett förlamnde lock över oss. Som tur är kan jag arbeta hemifrån en del och har förstående chefer och arbetskamrater. Det har inte känts bra att lämna Mats ensam några längre stunder. Samtidigt har vi väntat på undersökningar och besked och undrat hur länge det ska dröja innan han får rätt hjälp och kan börja må bättre igen. Förkylningen kom oönskad och det var riktigt otäckt under några av feberdygnen. Idag är Mats lika dålig som han var innan förkylningen men med en elak hosta, framför allt nattetid.

Både vi och läkarna hoppas på effekter från elkonverteringen. Den sker om två veckor, den 20 juni. Förhoppningsvis kommer hans hjärtproblem att minska. Efter gårdagens besked om en ev lungpropp har tankarna gått till hur detta har påverkat hans andning och hälsotillstånd. Många frågor återstår och vi förbereder oss för att ta en sak i taget. Vi ska ha en riktigt lugn sommar då vi gör allt för att Mats ska kunna återfå sina krafter och vi hitta en balans i livet igen.

…men från och till är känslorna svårkontrollerade och far omkring – all over the place!