Jag sitter i gryningen och lyssnar på fågelkvittret, det ljusnar snabbt. Det är bra att pensionärerna är morgontrötta så att jag får min egna stund med morgonritualerna. Idag har själen landat!

Igår startade dagen med tät dimma och påföljande ösregn och slutade med regn men mitt på dagen kunde vi sitta i solen på altanen i några timmar. Vi upplevde ett konstigt fenomen, från en klarblå himmel föll det regndroppar från en punkt som om det kom från en dusch. Vi delar upp matlagningen och jag gjorde en fiskgratäng med citron och dillsmak på torsk och kvällen avslutades med en alfapetsomgång.

Jag har påbörjat en sjalstickning, jag har längtat efter att sticka och hittade ett enkelt mönster på nätet. Garn hittade vi i Motril. Stickning ger ro och är meditativt.

Jag har haft svårt att reflektera och stanna upp under den senaste året, det har varit mycket kaos inombords. Det startade med Bellas hjärtproblem och fortsatte direkt med Mats problem. Rädsla och oro är svårt att hantera när det pågår under en längre tid, jag har lagt på locket och väntat på att det ska gå över, dvs att vi ska få ett besked angående Mats hälsa så att vi har något att förhålla oss till. Detta tillstånd är det jag ogillar mest, jag vill dagligen Ta mig tid att reflektera. Vi väntar nu på besked från vår doktor eftersom alla planerade undersökningar är gjorda och i och med att vi närmar oss besked är det dags att rensa bort oron och landa i nuet. Denna resa är ett bra tillfälle för detta.