Pensionärsfredag och högkänslighet

Vi tenderar att göra torsdagskvällar till fredagskväll. Efter min beredskapsvecka och med pensionen i plånboken beslutade vi oss för att ha lite fest igår kväll.

Jag var mycket trött igår, onsdagens arbete tog och gav energi.

Jag har börjat läsa om begreppet ”högkänsliga personer”, som det numera talas om en hel del. Via denna länk fick jag bl a följande information:
https://www.hogkanslighetsverige.se/hsp-31352045

En del av oss är extra känsliga. Högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag som finns hos 15-20 procent av den globala befolkningen – jämt fördelat mellan kvinnor och män – liksom hos de flesta djurarter. 
Högkänslighet eller HSP (Highly Sensitive Person) är ingen ny bokstavsdiagnos, utan ett begrepp myntat av psykologen Elaine Aron som har bedrivit forskning kring extra känslighet i drygt 20 år.

Vad innebär det att vara högkänslig?
Högkänsliga personer föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet och en hjärna som fungerar lite annorlunda än hos andra människor. Det innebär att högkänsliga kan uppfatta information och känslor som andra inte lägger märke till. Vi reflekterar mer över allting och sorterar information på en djupare nivå. Den större medvetenheten gör högkänsliga ofta känner starkare än andra känslomässigt. Vi är väldigt intuitiva, har en stark magkänsla och ”bara vet”, utan att veta hur.

När jag läste kände jag igen många delar, jag läser av andras känslor och är känslig för stämningar i ett rum, jag blir överstimulerad och behöver dra mig undan från folkmassor och större sammanhang, mitt liv har varit en berg och dalbana med mycket mörka perioder men även fantastiskt mycket glädje och lycka, i min familj kallades  jag den känsliga, mm mm

Ju mer jag läser desto mer förvånad blir jag över att jag inte har uppmärksammat detta tidigare. För mig är det helt klart att jag på något sätt tillhör denna gruppering. Att läsa om och inse att det inte är självklart att andra känner lika dant och att det går att sätta ord på det känns bra. Med åren har jag kompenserat och lärt mig hantera min ”högkänslighet” och den har för det mesta varit en tillgång i både privat- och arbetsliv. Men att vara 65 år och få en förklaring till t ex det utanförskap jag ofta känt, känns fantastiskt.

Jag tror inte på att man ska ”stämpla människor” som si eller så, saker och ting finns i olika mängd och grader. Varje individ tar hand om sitt liv på sitt eget bästa sätt. Jag är nöjd med det jag gjort med mitt liv utifrån mina möjligheter och begränsningar.

Det känns oerhört spännande att få ta del av högkänsligas erfarenheter och få en del av mina egna upplevelser formulerade och se dem på pränt! Det är befriande och jag kommer att ta reda på mer om HSP.