På väg hem

5 september
Grannar i Ljungby

Vi hade tur med vädret och tillbringade igår ytterligare några timmar på kolonin. Åsa, Elin och jag tog en promenad, vi åt lunch och skildes åt vid 2-tiden.

Mats mådde bättre men så pass dåligt att han vill komma hem. Att knappt orka ta sig utanför husbilen begränsar och det är enklare att vara hemma. Vi packade på Johannas överblivna minielcykel och startade resan hemåt längst E4. Utanför Ljungby hittade vi en fin ställplats där vi hade kor som grannar.

Idag tar vi god tid på oss och kör hem de sista 50 milen. Det viktigaste målet med resan är uppfyllt, vi har träffat och umgåtts med barnen!

Lycka

4 september

Vilken lycka att träffa våra barn! Vi tillbringade eftermiddagen och kvällen på Joel och Johannas grönskande kolonilott. Det hade hänt en hel del sedan vi var här senast och vi kommer att få med en hel del godsaker från odlingarna. Dessutom ska vi ta med Johannas överblivna elcykel för att testa om det funkar att ha den med på husbilen, om inte så säljer vi den åt henne.

Elin och Åsa kom resandes från Malmö och Göteborg framåt kvällen och vi åt grillmiddag under äppelträdet. Mats var liksom jag lycklig över att träffa dem alla. Efter middagen gick han till husbilen och vilade, vi andra satt kvar i ljuslyktornas sken tills det blev riktigt mörkt.

Jag inser vilken förmån och lycka det är att vi har husbilen och möjlighet att träffa våra barn trots att de bor så långt borta. Trots det gör det ont att inte få röra dem, jag saknar den fysiska kontakten och visste inte hur viktigt det är för mig.

Vi övernattade i husbilen på koloniparkeringen, de andra promenerade hem i mörkret. De hann precis hem innan det började regna.

Läkaren Emma ringde igår och berättade att de utesluter Graves sjukdom/ giftstruma. Mats har en överproduktion och de kommer att undersöka vad det beror på. Han ska fortsätta med samma medicin. Han fick också en stämningshöjande medicin utskriven.

Inlandsvägen SYD

3 september

Vi började resan med att köra till Karlshamns fästning som var imponerande. Sedan körde vi till Hjo för att titta och leta ställplatser. Vi kanske kör hem den här vägen i stället och passar på att fiska i Vättern. Hjo var bedårande och vi hittade ställplats i hamnen med pir som lämpar sig för fiska. Vi kan stå precis var vi vill när vi inte har hundarna att ta hänsyn till.

Vi körde vidare och in på ”Nissastigen” eller Inlandsvägen SYD.
Wikipedia:

Riksväg 26 går mellan Halmstad och Mora via HyltebrukSmålandsstenarGislaved,  JönköpingSkövdeMariestadKristinehamnStorforsFilipstad
Lesjöforsoch Vansbro. Den är numera Sveriges längsta riksväg (utom europavägar), 580 km.

Mats mår allt sämre av sin medicin. Han är trött, deppig, irriterad och får jobba med att stå ut med alla besvär.
Jag har skrivit om min strumatid på Gunillas sida. Där publicerade jag även denna text från den första tiden av behandlingen:

Jag ville bara dö. 
Men om jag låg riktigt stilla 
och mörkt 
i framstupa sidoläge 
och hade väldig tur, 
kunde det hända att det blev tyst 
i en sekund eller två. 
Hjärtats dunk  
och blodets sus i öronen dämpades 
så att jag kunde höra mina egna tankar 
och nådde själen, 
mitt eget jag. Då grät jag för att jag bara ville dö 
när jag hade Elin och Åsa, 
dom vackraste, finaste, dyraste 
och godaste 
solstrålarna. 
Sedan grep jag efter strålarna 
och höll mig krampaktigt kvar 
i det som inte fanns, men borde ha funnits 
själen…”håll bara ut” 
”håll bara ut”


oktober 94

Jag vet inte om det är bra eller dåligt att även jag har haft samma sjukdom. I vilket fall som helst så har jag förståelse över hur tungt han har det just nu! Vi hade hoppats att läkaren Emma skulle höra av sig igår men det gjorde hon inte.

Jag körde hela vägen och det gick bra med två ordentliga pauser. Framme i Helsingborg hittade vi en ställplats i Råå småbåtshamn. Mats var så trött att han sov en lång stund. Vädret var inte strålande men vi satt ute en stund och tittade på båtarna. Joel funderade på att titta förbi men vi bestämde att vi träffas på kolonin idag i stället. Jag var trött och somnade tidigt.

Mersmak

2 september

Första natten i husbilen blev som den brukar, jag sov oroligt och vaknade en gång i timmen. Igår kväll mådde jag riktigt illa, troligtvis av trötthet. Vår situation har kommit ifatt mig, det känns som om sjukdomar och elände förföljer oss, det tar aldrig slut. Jag får plocka fram den inre kraften för att hålla näsan över ytan och igår fick jag leta länge innan jag hittade den! Mats har också sovit oroligt och vi vaknade båda tidigt, vi äter frukost och kör sedan vidare.
Det här området har gett mersmak, vi funderar på att återkomma för att utforska fiskevattnen!

Vilken tur att vi har husbilen. Att byta miljö gör att vi får lite perspektiv på tillvaron och att kunna träffa barnen känns fantastiskt, de ger livsenergi och hopp!
.

På väg

1 september

I förmiddags lämnade vi Tobias och hundarna i Arkhyttan. Mats mår ok men jag körde till Karlsborgs hamn. Här står vi över natten.

Husbilarna står med bra avstånd.

Vi har avtalat med Joel och Johanna att träffa dem på deras koloni under torsdag och fredag. Elin och Åsa kommer dit på fredag. Det ska bli så härligt att träffa dem!

Att ge sig iväg på en resa med husbilen är något alldeles speciellt, en frihetskänsla och ett lyckorus. Idag blev jag alldeles tårögd av lycka!

På väg…

Nu har vi suttit länge utanför husbilen och tittat på badare och båtar. Solen värmer och livet känns gott!

Skåningar…

31 augusti
I morse strålade solen!

Igår satte vi upp lite fler staketspjälor under ett regnuppehåll. Mats hade en tung dag men Lyckligtvis var det mycket motorsport på TV. Jag städade och tvättade och kände mig riktigt flitig.

Det blir mer och mer tydligt att Mats har nya besvär, han är oerhört lättstressad, trött, ledsen och ur balans. Jag är så ledsen över att min älskade Mats ska behöva gå igenom ytterligare en sjukdom! Men som tur är, är skåningar är inte som alla andra…

Hittat på facebook

Vi har nästan bestämt oss för att dra söderut med husbilen i morgon, vi vill passa på att förlänga sommaren och kanske också träffa barnen igen. Det får bli planering dag för dag så att vi kan anpassa oss till dagsformen.

Lägesrapport

30 augusti

Läkaren Emma arbetade helg och ringde igår eftermiddag. Mats har inte covid-19, vilket vi inte heller trodde, så bra! De prover som är klara tyder på att Mats har Graves sjukdom, det jag hade och som förr kallades giftstruma. Troligtvis räcker det med att medicinera men om det inte räcker ska han få radioaktivt jod för att minska aktiviteten i sköldkörteln. Vi ska avvakta de sista proverna innan de är riktigt säkra.
Jag minns att jag blev väldigt trött och tung i kroppen av medicinen, jag kände mig som en padda. Mats uttryckte en motsvarande känsla igår. Han behandlas också för svamp i munnen, troligtvis en biverkan av någon medicin. Det positiva är att båda går att bota! Mats säger att han väntar på att bli på bättre humör och jag väntar på att han ska bli mindre ljudkänslig.

På förmiddagen hann vi ut och började sätta upp spjälor på staketet. Jag hann också skörda och styckfrysa björnbären som nu mognar i snabb takt. Sedan kom regnet!

Jag stod för matlagningen, det blir allt oftare nu för tiden. Jag gjorde en rätt som jag nästan glömt bort, torsk i ugn med kräftsmak. Det blev mer än godkänt!

Enligt prognoserna ska sommarvädret och värmen komma tillbaka under nästa vecka. Vi överväger att ta en husbilstur söderut. Mats kan lika gärna vara trött och hängig i husbilen.

Energilöst

29 augusti

Igår var vi helt utslagna när vi kommit hem från Avesta. Vi har varit med om så mycket olika scenarier kring vår hälsa att jag tror att vi använder all energi till att vara öppna och beredda på vad som helst. De kunde ha upptäckt något riktigt allvarligt och lagt in Mats, det fanns massor av olika möjligheter och att inte oroa sig och ta ut nåt i förväg tar hur mycket energi som helst. Gårdagens besked var både skönt och tragiskt att få. Först då var det dags att förhålla sig till det. Jag tycker synd om Mats som fått ytterligare en sjukdom och mer medicin men känner mig trygg med att sjukvården tar hand om det på bästa sätt.
Båda två sov en stund och det enda vettiga jag gjorde var att jag var ute i trädgården med hundarna i duggregnet.

Mats gjorde en ny god rätt, inbakad brieost med valnötter, soltorkade tomater och skinka. Fantastiskt god!

Vi hade ett långt facetimesamtal med systrarna och efter det slocknade jag i soffan.

Sjukhusbesök

Väckarklockorna väckte oss och strax efter kl 8 släppte hundarna och jag av Mats på Avestas akutmottagning. Jag passade på att handla och efter ett par timmar var Mats klar för denna gång.
Han har en överproduktion i sköldkörteln och prov togs liksom kontrollerade om sköldkörteln var förstorad ( det var den inte). Överproduktionen kan bero på Giftstruma, Graves sjukdom eller vanlig struma. De har påbörjat en utredning men börjar genast ge mediciner. De tog även covid-prov. Allt gjordes i covidsäker miljö eftersom Mats känner sig lite rosslig i halsen. Läkaren Emma kommer att höra av sig när provsvaren är klara, antagligen på måndag eftersom det är fredag.

Vi vet alltså inte så mycket mer än vi gjorde igår men känner oss trygga med att de är noggranna och utreder ordentligt.

Jag behandlades för giftstruma i mitten av 90-talet och känner igen en del av symptomen. Det är en jobbig sjukdom, tar tid att få ordning på och påverkar det mesta i kroppen, även psyket.

Vi kom hem vid lunchtid och luften har gått ur oss. Det blir en slö fredag!

Sköldkörtel

Jag hade ytterligare en orolig natt med många stökiga drömmar och korta sömnintervaller. Jag kom på många kreativa lösningar på staketbygge och husbilsturer/liv under vakenperioderna.

.Vi behövde en vilodag igår, Mats gjorde kåldolmar och vi hade lite annat att fixa.
Vi har på morgonen varit till Byggmax och hämtat mer virke till staketet. När vi kom hem ringde Emma från Avesta sjukhus. Vi hade själva läst oss till att hans hjärtvärden inte var bra. Därutöver upptäcktes nu att hans sköldkörtel överproducerar liksom att hans vita och röda blodkroppar beter sig lite annorlunda. I morgon bitti ska han undrsökas ytteligare för att ta reda på vad det beror på. Det finns ett antal olika alternativ till orsaken.