Ytterligare en älgjaktsdag har gått. I morse small det direkt, två älgtjurar varav en kapital(10-taggare) sköts den första halvtimmen. Därefter säger reglerna att vi måste skjuta 3 kalvar innan vi kan skjuta den sista kon. Under dagen såg vi (fast inte jag) många kvigor, kor och tjurar men inte en enda kalv!

När vi har skjutit klart i detta stora jaktlag som heter Sotbo, är det dags för Arkhyttans jaktlag som har motsvarande tilldelning (två tjurar, en ko och tre kavar) . Arkhyttans jakt börjar senast på lördag.

Halva dagen satt jag på ett hygge och kunde göra en härlig eld att värma mig vid. En av jakthundarna var framme och hälsade men det var det enda fyrbenta jag såg idag.

Jag mår så bra av att vara i skogen. Jag tror att min uppväxt i Härjedalen har gjort mig till skogsmänniska. Där finner jag lugnet och ron och får en känsla av tillhörighet, en slags mening med tillvaron.

Vid 11-tiden bytte vi såt och jag satt på ett pass inne i skogen. När jag suttit en stund växer nya världar fram, miniatyrvärldar där småfolk skulle kunna bo, stenar omvandlas till ansikten med ögon och mellan några träd såg jag ryggen på en man med slokhatt som stod lutad mot ett träd.

Vid 14-tiden avbröts jakten och vi samlades vid en av de fällda tjurarna.

Att tillhöra jaktlaget är också fint, jag känner tillhörighet och blir respekterad, både som nybörjare och kvinna.

Idag är det Mats slaktlag som ska jobba och de är nu och flår tjurarna. De ska sedan hänga i 40 dygnsgrader innan de styckas av ett proffs.