idag har det handlat om urspårning. Jag arbetade i höghuset och kunde se och följa det urspårade tåget på Borlänge station.
Min kropp spårade också ur, jag fick ont i gallan igen,. Det är exakt två månader sedan sist. Jag tog medicin så fort jag kommit hem och gick och la mig och somnade. Efter 1 timme vaknade jag smärtfri. Smärtan är förlamande och det enda positiva är att livet känns fantastiskt när det har släppt.
I morse var det nymåne och stjärnklart efter en regnig och blåsig natt. Adventsljus, granar och blinkande lyktor dyker upp allt tätare. Jag räknar ner till julen!