Nu har det blivit varmt igen och torkan fortsätter.

Jag varvar vila med att ta tag i de saker som blivit eftersatta det senaste året. Igår storstädade och tvättade vi  bilen, köksskåpen håller på att bli rensade och städade. Jag jobbar korta stunder med plast- eller gummihandskar, mina händer är ett hinder.

Vi behöver verkligen rensa och rena hela huset och på så vis är det bra att vi inte kan nyttja husbilen. Med den igång hade vi flytt! Vissa stunder tycker jag att det är tråkigt att inte kunna nyttja vår frihetsbil. Trösten är att när den är fixad så kan vi nyttja den hur mycket och när som helst när jag gått i pension.

Med jämna mellanrum slår det oss vilket jobbigt år vi haft. Det är först nu som Mats återfått energi till annat än att överleva. Hans gikt hindrar honom en del men med medicinering räknar vi med att det ska bli bättre. Det är först nu som min skräck och vaksamhet släppt. Förra sommaren och år är som en dimma för oss båda, hjärnan är effiktiv att glömma det som varit jobbigt.

Jag får ögonmigrän vissa perioder, idag slog det till. Det är lindrigt, eftersom det oftast inte ger huvudvärk och släpper inom en halvtimme. Jag försökte göra en bild men det är svårt. Ljusskenet är i zickzack, växer och rör sig tills det tillslut exploderar i  enorma ljusfenomen.