Mats har varit hemma i en vecka. Vissa dagar har han mått ok, andra sämre. Igår eftermiddag mådde han riktigt dåligt. Han håller koll på syret, vikten och blodtrycket själv. Distriktsköterskan genomför en behandlingsplan mot hans svullna ben och sår, vi ska dit på fredag igen. I morgon åker han till Uppsala för PAH-koll och då kan de kontrollera hans andra värden och medicinlistan. Vi saknar en läkare som vi kan ha kontakt med och som har en övergripande koll på hans mediciner och hälsa. Vi har svårt att få förståelse för detta fastän vi ständigt upprepar problemet. Han är inplanerad på olika kontroller en gång i veckan hos olika instanser, Uppsala, Långshyttan, Avesta och Falun. Kanhända tycker de att de har kontroll men i så fall är de dåliga på att förmedla det!

Jag lämnar honom aldrig ensam, han följer med när vi gör ärenden och sitter kvar i bilen. När jag går ut ur huset eller in i en affär använder vi appen Zello i våra mobiler, det är en walkietalkie.

Det känns som om det totalt sett blir lite bättre för varje dag. Jag är trygg med ICDn och Mats hjärnspöken kommer inte lika ofta. Nu har det dessutom gått en månad sedan det senaste tillslaget.

Vi väljer att se vår möjligheter, de är oändliga!

Livet börjar normaliseras…

Igår tittade både Klasse och Lasse in för en kopp kaffe. Mats mådde hyfsat och dagen ”rann iväg” som en rätt vanlig dag. Det enda dramatiska var att hundarna rymde genom en av hantverkarna dåligt stängd grind. De sprang glatt omkring på vägen och åkrarna tills jag med bilen hann fatt dem uppe utanför Klasses hus.

Idag avslutas min beredskapsvecka utan tillbud. Mats ska till distriktsköterskan och vi till Borlänge för några ärenden.

På onsdag till torsdag ska Mats till Uppsala för undersökning och utnyttjar sjuktransporten. I övrigt väntar en oplanerad vecka som vi hoppas fortsätter att normalisera vårt liv!

Igår hade Mats en dålig dag. Han mådde annorlunda och visste inte vad det berodde på vilket triggade honom. Vi tog det extra lugnt och det var bra att det var motorsport på TV. Det går lite långsamt med möbleringen, vi har inte bestämt hur vi vill ha det.

Det är lite varmare och vi ser till att vara ute en stund varje dag. Nu på morgonen skiner solen och fåglarna kvittrar högljutt. Jag tror att häggen är på gång, jag ska ut i trädgården och titta varifrån dofterna kommer.  Alla är vakna och frukosterade strax efter kl 8.00.

Foto från Umeå konsthögskola

Vädret fortsätter att vara blandat, temperaturen håller sig under +10 och korta stunder ljusnar det upp eller faller lite regn.

Gårdagen var frustrerande, det kliar i fingrarna för att få ställa i ordning dusch/arbetsrum och sovrum. Allt står överallt och väntar på att iordningställas. Jag hoppas att hantverkarna blir klara till lunch idag.

Jag har stor respekt för distriktsköterskornas kunskap. Igår tog de hand om Mats svullna ben och ett litet svårläkt sår. Benen är så mycket bättre men de la upp en plan och kommer att ge honom behandling ett par dagar i veckan framöver. Så tryggt och skönt!

Natten har varit bra i nya sovrummet, det kommer att bli ett bra sovrum. Jag vaknade lite väl tidigt och klev upp och tog mitt morgonkaffe vid 6-tiden. Nu är klockan 6:20 och även Mats har klivit upp. Det är ett nytt skede i vårt gemensamma liv, nattmänniskan Mats har blivit mer normal…

Det känns skönt att inte vara inplanerad på ett Falubesök varje dag, besök och resor tog mig nästan 4 timmar. Nu upptäcker jag att jag har tid över som jag kan nyttja till det jag vill.  Det är fredag och jag fortsätter att ha beredskap på Trafikverket IKT fram till måndag.

Natten har varit lugn, Mats har sovit i sin säng i 8 timmar!

Jag känner mig väldigt lugn till skillnad från när han varit hemma tidigare. Mats känner sig orolig, han har inte hittat lugnet här hemma. Till sin trygghet har han Hemtjänstens larm och appen Zello i våra telefonen. Zello fungerar som en walkietalkie och möjliggör att jag rör mig i andra utrymmen än Mats. Den fungerar även på större avstånd.

Till skillnad mot sjukhusvistelsen var vi inte nöjda med hans utskrivning, det var kaotiskt på avdelningen med massor av nya patienter och personal. Det var en helt ny allmänläkare och sköterska som skrev ut honom och vi fick inte svar på våra frågor eller försäkran om tät provtagning. Vi kommer idag att följa upp detta så att vi blir nöjda!

Jag påbörjade min beredskapsvecka igår och jag hade missat att jag skulle hämta en Rakeltelefon i Borlänge. Vi packade in oss alla i bilen och körde och hämtade den och jag passade samtidigt på att heja på några fd arbetskompisar.

Nu väntar den första dagen i vårt nya liv!