Igår hade vi riktigt aprilväder, ena stunden vårvärmde solen och andra stunden snöade det. Idag börjar vi med rejäl nattfrost och solsken.

Framtiden känns spännande, otäck och oviss.
Vi höll precis på att vänja oss till ett liv som pensionärer och att leva med osäkerheten om hur Mats kropp ska återhämta sig och om hur sjukdomen PAH kommer att påverka vårt liv och hans hälsa. Vi hade hittat ett acceptabelt förhållningssätt.

Då kom coronaviruset.

Vi bestämde oss direkt för att isolera oss eftersom Mats tillhör riskgruppen framför allt pga lungsjukdomen men även hans hjärtproblem. Det är inte någon större uppoffring eftersom vi bor på landet med en stor trädgård. Vi kan riskfritt vistas utomhus hur mycket vi vill. Matinköp får vi hjälp med via vår handlare. Det mesta kan skickas efter via internet och hämtas ut lokalt. Biltema och handelsgårdarna ordnar riskfri handlingssupport och fler följer efter. Det som inte kan ordnas på annat sätt får vi hjälp med av våra grannar och vänner. Det fungerar lätt och smärtfritt!
Husbilen fungerar som en rullande karantän och ger oss ännu mer frihet!

Det är klart att vi saknar att kunna titta på varorna och att kunna välja lite spontant. Matkostnaderna har stigit pga av att vi inte som tidigare kan handla där det är billigast och passa på vid specialpriser.
Största sorgen är att vi inte kan träffa våra barn och att de inte kan komma hem i sommar. Vi har ändå tur att Tobias bor hos oss men för hans del är det väldigt begränsande. Han har svårt att söka och få arbete på distans och sitter fast här eftersom vi inte kan ta emot honom igen om han väljer att resa iväg. Han är skriven här och är ändå glad att han flyttade hem från USA innan covid-19 slog till.

Vi oroar oss för den planerade verksamheten på vår granntomt på andra sidan gatan. Där planeras miljöfarlig verksamhet med sorteringsverk av grus och sand, tung trafik kommer att köra ut och in och de vill lagra schaktmassor mm. Vi har fått yttra oss via remiss men känner oss väldigt osäkra på om det har någon betydelse. Vi är ledsna för att förlora djur- och fågellivet men rädda och oroade för buller och damm. Värdeminskningen av vår fastighet är dessutom förödande.
Vi ägnar oss därför åt att läsa miljöbalken och lära oss innebörden av miljökonsekvensbeskrivningar mm. Vi kommer att driva denna, för oss, livsviktiga fråga så långt som det är möjligt.

Som så många andra funderar vi på framtiden och vad pandemin och dess biverkningar kommer att leda till. Kommer vi att återgå till det som var tidigare och låtsas som inget har hänt eller kommer samhället att förändras och i så fall hur?
Vi funderar också på hur vi ska agera om den nya verksamheten startas trots våra protester, kan och vill vi över huvud taget bo kvar? Kommer vi att förlora vårt paradis på jorden?

Jag är förvånad över att jag sover så mycket men antar att jag behöver det. I natt har jag haft många och spännande drömmar. Jag blev väckt av Putte som behövde ut, annars hade jag sovit ett bra tag till.
Idag regnar det men igår var vädret fint och vi arbetade i trädgården. Mats klippte gräs, Tobias klippte sly och jag rensade ogräs under trallen på uteplatsen. Vi påbörjade också ett bygge av en bredare grind till framsidan, eftersom vi vill komma in dit med gräsklipparen.

Maj månad fortsätter med fart men jag hinner med att njuta av varje dag och att följa vårens framfart mot sommaren. Vi tar dagarna som de kommer och vi tre samsas bra i karantänboendet. Att vara pensionär och ha tillgång en stor trädgård är fantastiskt.

Vi planerar inför nästa husbilstripp, vädret blir det avgörande. Det ska bli lite kallare under en period så vi avvaktar.

Gårdagen bjöd på härligt väder och vi grillade och åt ute för första gången. Vi går en härlig tid till mötes!

10 timmars sömn senare ligger jag och tittar på det grönskande lärkträdet utanför sovrumsfönstret. Vi var ordentligt trötta när vi kom hem igår. Dålig nattsömn, mycket havs- och friskluft och nya intryck hade satt sina spår.
Även Mats somnade tidigt och sov länge. Han ska ändra sin medicinering mot gikt eftersom det inte vill ge med sig, i övrigt mår han bra.

Vi har gjort en husbilsutflykt tillsammans med Gerd, Klasse och Jonas. Gudinge hamn ligger vid östkusten i höjd med Tierp och de har en enkel ställplats nere i hamnen. En fantastiskt vacker hamn med några aktiva fiskare. I natt var det 3 husbilar och en husvagn uppställda där. Innan vi körde därifrån hade det kommit ytterligare tre husbilar och den fjärde var på väg dit.

Mats och jag kom dit först och vi hade en solig och skön eftermiddag. Jag tränade att kasta med det kastspö som Mats har ställt i ordning åt mig. Klasse och Mats testade också fiskelyckan utan framgång.

Varken Mats eller jag sov bra fastän sängarna är sköna, det blir så ibland, särskilt när allt är nytt. Dagen innan fastnade Maja med ett ben i ett snår och haltade illa, så vi lät henne följa med så att Tobias inte skulle behöva ta beslut om det skulle bli värre. Som tur var verkade hon mest ha blivit rädd och det var bara en lättare stukning, idag haltar hon inte alls.

Vi är mycket nöjda med bilen men hade lite krångel med att få igång kylskåpet på gas. Vi köpte in oss på en elplats för säkerhets skull och i morse fick vi igång gasen. Nu sköter den automatiskt omkoppling mellan el, gas och bilbatteri.
Det var en lyckad premiärtur och trevligt att ha sällskap även om vi höll oss på avstånd från varandra. Men som vanligt är det också skönt att komma hem igen.

Det var också skönt att glömma karantänlivet och coronaviruset en stund.

Eftersom jag försöker dokumentera händelsförloppet av pandemin Covid-19 med hjälp av klipp och rubriker har jag skapat en undersida som sammanfattning: Covid-19

Hundarna har fått en alldeles egen plats på hundsidan: Hundar

Länkar finns även överst på sidan.

Gårdagen bjöd på härligt vårväder. Torkvindan blev uppmonterad och invigd, Mats klippte gräsmattan och jag ställde i ordning våra pallkragar för att ha en mindre kryddträdgård. Vi funderade på hur vi ska få tag på plantor och hittade flera handelsträdgårdar som skapat lösningar för oss ”högriskare”. Att beställa hem går inte utanför storstadsområden.
Min kropp talar om för mig att jag utförde kroppsarbete igår!

Jag har pratat med både Elin och Åsa. Åsa och hennes kompisgäng delar en förkylning som kanske kan vara covid-19, de är förkylda och hängiga men inte särskilt sjuka, som tur är! Hon håller sig hemma. Halland är just nu särskilt utsatt av covid-19 och båda pendlar dit för att arbeta men har lovat att de är extra försiktiga.

Klicka på pilen för att se och höra hur det lät hos oss klockan 8.00 denna söndagsmorgon!

Igår var vädret lite bättre och vi gjorde det sista ”fixet”på husbilen. Snart bär det iväg på första övernattningen.