Det är mycket nytt för oss alla med denna resa. Bianca och hundarna tränar rastning, att inte skälla på allt som rör sig utanför och att stanna i bilen närvi öppnar dörren. Bianca var till sist tvungen att göra ifrån sig och verkar nu ha fattat galoppen men rastning i koppel. De tycker att det är väldigt rolig att vara med och är i det stora hela lätta ha med sig.

Bilen har anpassats till Mats handikapp. Han har med dig sin stora syrgasmaskin som har fått plats i duschutrymmet. Med ventilen öppen förser den Mats med syrgas här inne i bilen. Han har fäst upp den gröna luftslangen och vi börjar lära oss att inte trassla in oss i den. Utanför bilen har han den bärbara med batteri som varar i 4 timmar. På gasspisen har vi ställt en elplatta. Öppen låga och syrgas passar inte ihop och är farligt. Vi är beroende av el på alla ställplatser och servicehus med dusch emellanåt.

Vår husbil saknar ett stort garage så hans hopfällbara scooter hänger vi upp där bak på cykelstället. Mats har ordnat en hissanordning så att vi slipper lyfta upp den. Scootern gör honom fri och vi mår bra av att han kan köra iväg och även göra ärenden.
Med sin stora kommunala scooter har vi hemma rastat hundarna tillsammans. Jag tar Putte i koppel och Mats fäster Bianca och Maja i selar vid scootern. Igår testade vi rastning med den lilla och det är lite besvärligare. Den är mer ranglig och hundarna kommer lite för nära hjulen. Igår tippade scooten vid en för brant kant men Mats klarade det galant. Bianca är otränad på nya miljöer och blev skräckslagen och kröp ur sin sele ute på en brygga. Det gick bra eftersom vi också har satt på dem säkerhetskoppel. Det återstår en del förbättringar innan det kommer att fungera bra. Det enda vi tror att vi har glömt är laddaren till scootern, sådan otur att vi glömt en av de viktigaste förtsättningarna för denna husbilstur! Lasse skickade den igår morse med paket till Joel i Landskrona och vi räknar med att hämta den i början av nästa vecka. Tills dess kör Mats på så länge batteriet räcker.

Vi har förändrat vårt sätt att resa. Jag kör för det mesta och vi maximerar restid och sträcka till 30 mil per dag. Vi ska också stanna ett extra dygn emellanåt för att ta en vilodag. Att vi igår stannade en extra dag var välbehövligt och bra. Vissa dagar är särskilt tunga för Mats, dagsformen är väldigt varierande. Vi försöker vara lyhörda och är också beredda att ta vilodagar efter dagsbehovet.

Vi planerar bara två resdagar i taget och igår tittade vi ut två ställplatser som vi vill testa. Idag kör vi till Timmernabben utanför Mönsterås med ett handlingsstopp i Oskarshamn. I morgon tror vi att vi fortsätter tiil Mörrums folkets park men vi är alltid beredda att ändra oss när vi ser ställplatserna, det finns oftast gott om alternativ.