Kategoriarkiv: Husbil

Pensionärsfredag, igen

På ovanvåningen hör jag Lasse packa det sista inför Italienresan, han flyger på sistaminutenbiljetter och har ännu inte bestämt hemresan.

Igår blev husbilsaffären äntligen helt avslutad. Bilen ligger ute till försäljning på blocket.

Vi väntar på besked om när vår bil ska hämtas hem från Eskilstuna, vi kan inte planera någonting förrän vi vet att vi har den och att allt fungerar som det ska. Lånebilen bara står här och vi använder volvon till våra ärenden. Vi väntar också på Mats hjärttrimning som ska ske om en vecka och efter ytterligare en vecka ska jag skiktröntgas.

Vår odlingsambition har varit mycket låg i år men igår kunde Mats hand om 1 kg gurkor och gjorde inläggning. Vi hoppas på åtminstone ytterligare en omgång. Det var en riktigt regnig dag och varken hundarna eller vi ville gå ut.
Idag skymtar jag emellanåt solen mellan molnen och vi har 13 plusgrader nu på morgonen. Det vore skönt om vi fick lite mer sommarvärme innan det blir höst.

Husbilen är såld

Igår eftermiddag blev det klart. Vi har sålt husbilen och ersatt den med en handikappanpassad Chrysler Town and Country V6. Nu återstår en inlärningsperiod för att kunna nyttja alla finesser.
Vi har vant oss vid tanken på ett liv utan husbil och ser fram emot resor och utflykter tillsammans med scootern. Det får bli hotell/stugövernattningar i stället.

Jag blir bättre och bättre med mindre smärta och mer rörlighet. Det går ganska snabbt framåt, för andra natten kan jag sova mycket längre och även på den högra sidan. Jag går utan rullator, trappor går bra och fram och tillbaka till garageplan fungerar. Men värken kommer efter en stund och jag måste vila ofta! Det är skönt att märka att jag blir bättre och ju bättre jag känner mig desto mer tränar jag!

Mats gör framsteg i sitt vätskeintag, han måste hålla koll på varenda droppe han får i sig och har hittat en metod som fungerar. När han minskar i vikt orkar han mer och mår mycket bättre!

Högkänslighet har uppmärksammats under de senaste åren. Det ges massor av förklaringar och beskrivningar om vad det innebär. Jag kände mig befriad när jag först stötte på begreppet, jag tillhör helt klart denna grupp. Däremot är det säkert väldigt olika hur vi reagerar och det är svårt att vara allmängiltig. Nedanstående text stämmer oerhört bra på mig. Jag kan bara göra ett tillägg, även tillsammans med Mats kan jag ”bara vara” och få den ensamhet jag behöver. Det har aldrig varit möjligt tidigare, det har alltid funnits ”appar i bakgrunden”!
Min dagliga meditation har även varit en mycket viktig återhämtningsmetod under de senaste 40 åren!

Bilaffärer

Igår hade vi en lång dag. Vi for tidigt till Eskilstuna för att titta på den handikappanpassade bil vi skulle vilja byta husbilen mot. Den har en elramp och det går att köra Mats stora promenadscooter rakt in.

Bilförsäljaren var intresserad av husbilen för egen del och efter lite diskussioner var vi överens om en affär. Idag ska vår nya bil bli hemlevererad och utbytt mot husbilen. Om allt går som det ska är affären upgjord i eftermiddag!

Den sista husbilsfärden!

Vi var rejält trötta när vi kom hem. Mats var den som fått gå och jag den som kört, halta och lytta som vi är. Därpå anspänningen för att få affären att gå i lås. Lasse hade tagit hand om hundarna på eftermiddagen och fixade oss en varsin GT när vi kom hem.

Pensionärsfredag

Det närmar sig två månader med smärta. Reumatologen har satt upp mig på en återbudslista men tror att jag annars blir kallad i augusti någon gång.

Jag har vant mig en del vid smärtan och är väldigt mycket bättre. Jag går allt längre och oftare utan stöd och kan göra saker stående under kortare perioder. Oftast kan jag sova 5-6 timmar i sängen med en kortare paus mitt i någon gång. Vissa dagar är jag till och med på rätt bra humör!

I dag klev jag upp 4:40 då jag inte kunde hitta en smärtfri sovställning längre. TENSen jobbar på låret och jag sitter bekvämt i fåtöljen. En ny sommardag gryr och regnet har smattrat på tak och fönsterbleck under natten. Hundarna har flyttat med mig från sängen till sina fåtöljer bredvid mig.

Mats tar rätt på överblivet vax och honung och testar att göra mjöd. Det ska bli spännande att se/smaka resultatet!

Idag gör vi det sista på husbilen och planerar att i morgon köra till Eskilstuna för att eventuellt byta den mot en handikappanpassad bil.

Segt som honung

Mitt liv känns som om jag fastnat i ett honungsliknande klister och hur jag än försöker kan jag inte komma loss. Dagligen överfaller verkligheten med ostädat hus, oputsade fönster, ostaplad ved, ovattnade blommor(även det är jobbigt när jag inte kan gå), obrukbar överbelastad veranda och listan kan göras mycket lång. Jag släpper tankarna på detta liksom att jag inte kommer ut till hallonhäcken eller björnbären för att se om de mognar/växer till sig. Det viktiga blir att klara dagens sysslor och att hålla humör och smärta på någorlunda acceptabel nivå. Och att göra en sak i taget, nu fokuserar vi på husbilen. Jag städar en liten bit i taget och Mats reparerar småfixen och det går långsamt och tar tid… Att göra i ordning och sälja husbilen har blivit ett högt berg att bestiga!

Igår hade jag en sämre dag igen med mycket värk. Då gör jag det nödvändiga och lite till och resten av tiden flyr jag in i någon serie eller lägger pussel efter pussel på iPaden. Mats och jag håller oss för oss själva för att inte dra ner varandra ytterligare. Sådana dagar har vi haft alldeles för många i sommar. Maja är dessutom skendräktig och mycket orolig. Det bästa är när hon får ligga i vårt knä och vi turas om att stötta henne.

Jag har inte riktigt tagit ställning i NATO- frågan.

Regn, regn och regn

Elin förbereder ”öppen studio” i höst!

En, två och tre regndagar var befriande men nu räcker det. Enligt prognoserna ska regnandet hålla på ett tag till och eldningsförbuden är borttagna.

Jag blir bättre, nu är jag till största delen nästan smärtfri när jag är stilla men har svårt att stå och gå. Jag undviker rullatorn så mycket jag kan men måste vila ofta och får riktigt ont efter några steg. Det bästa är ändå sömnen. I natt kunde jag till och med sova någon timme på höger sidan och sov åtminstone 7 timmar i sängen. Tänk vad viktig sömnen är, allt blir så mycket lättare när jag är utsövd.

Igår körde Mats och Lasse hem husbilen från Mora. Jag tycker inte riktigt om att Mats kör så långt men själv orkade jag inte och Lasse körde följebilen. Det gick bra men tog mycket energi från Mats. Nu ska vi själva fixa i ordning den och hitta en annan försäljningslösning.

En helt oplanerad regnig dag väntar.

Honungsdags

Vilket fantastiskt sällskap jag har haft av vår flock under alla sömnlösa nätter! Med hund i huset känner jag mig aldrig ensam!

Mats tror att han hade ett mindre tillslag igår natt. Han var mycket trött och sov halva gårdagen.

Det var mulet hela dagen men flygtävlingarna kunde hållas och när Lasse kom hem därifrån förberedde vi för att slunga årets första honung. Slungan blev fastskruvad i köksgolvet och det var bara att sätta igång. Då började det regna och har regnat sedan dess. Vi fick avvakta med slungningen.

I eftermiddag kör Mats och Lasse till Mora och hämtar tillbaka husbilen. Vi vill vara säkra på att bli skuldfria vid försäljningen och Svea Husbilar var osäkra på om det var möjligt. Utan deras provision bör det inte vara något problem.

6 timmars sömn!

Igår sa vi hejdå till husbilslivet. Med blandade känslor lämnade vi in den till förmedlingsförsäljning i Mora. Vi har träffat vänner och släktingar, upplevt äventyr och sett fantastiska svenska vyer. Under pandemin var det fantastiskt att ha med sig sin egen karantän och gav oss en viktig frihet.
Den tiden är nu förbi, det ständiga småfix som husbilslivet medför klarar vi inte längre av. Det är en sorg men samtidigt skönt att ha insett att vi kan släppa husbilsdrömmarna och i stället hitta de äventyr som nu väntar.

Det var en kraftansträngning för oss båda att köra varsin bil dit och sedan hem. Mats valde småvägar med lägre hastighet med volvon. Jag tog de stora vägarna med husbilen och gjorde många småstopp för att vila benet.

I natt har jag sovit i sängen i nästan 6 timmar och det är inte så konstigt att jag känner mig ovanligt vimmelkantig och nyvaken. Under gårdagen höll sig värken på en låg nivå och kändes ibland inte alls. Jag kan gå korta sträckor utan rullator och värken förvärras inte efter rörelse. Det är en fantastisk förbättring!

Jag har lyssnat på en intressant sommarpratare som förklarar vad som hänt med sveriges ekonomi och politik på ett mycket pedagogiskt och begripligt sätt.
Det är fortsatt varmt väder och brandrisken är mycket stor. Det är semestertid och det märktes ute på vägarna.
Livet rullar vidare…

Mot Mora och framtiden

Naprapatbesöket var bra, jag fick behandling och några olika metoder för träning av höger sida och smärthantering. Jag ska själv boka nästa tid när jag tycker att det är dags.

Jag målade jordgubbsatrapper av stenar, de ska hålla fåglarna borta enligt Ximena. Hon och Lasse hjälpte oss att fixa det sista med husbilen och sedan tog de hand om odlingarna.

Min syster Karin var med vänner i Skedvi bara minuter efter att vi hade ätit vår lunch där och rest hem till Arkhyttan. Vi kunde ha snubblat på varandra.

Natten har varit relativt bra, jag har sovit 3+2 timmar. Nu laddar vi för att köra med husbilen och volvon till Mora, det blir en liten kraftansträngning för oss båda. Det blir skönt att lämna över ansvaret för försäljningen av husbilen till dem.

Så här såg mina händer ut för 4 år sedan. Det är fantastiskt att behandlingen varit så lyckad.

Nu kan jag inte låta bli att oroa mig för framtiden, psoriasisartrit kan ge kronisk smärta. Jag har gått med i en facebookgrupp och får ta del av andras erfarenheter. Naprapaten har mycket klokt att bidra med, jag ska skaffa mig ett bra förhållningssätt till hur än framtiden kommer att bli!