Allt har sin tid… del 1

Nu är fruktträden fulla av äpplen och päron! Mats gjorde fruktsallad som kvällsgodis.

Att ge sig ut i världen är inta alltid så lätt. Det visade sig att alla parkeringar i Falu centrum numera kräver en särskild parkeringsapplikation. Min mobildata vägrade fungera så jag fick söka mig långt bort från museet för att hitta en parkeringsplats. Jag kom 20 minuter för sent till krokin och kände mig väldigt missnöjd med mina skisser. De flesta är 2-3 minuters ställningar. Jag tror att jag blev påverkad av parkeringstrasslet och tappade helt koncentrationen den sista kvarten. Kroki en väldigt bra träning men jag behöver vara avslappnad och vara utan prestationskrav. När jag tittar på skisserna idag får de godkänt med tanke på att jag är otränad och inte hade en bra dag.

Finvädret fortsätter men vi har alldeles för mycket mygg och åkrarna är nyligen svingödslade så utevistelse är inte särskilt lockande.

Facebook översvämmas av bilder från utland, fjällen, skogen mm. Mina vänner njuter av ledighet och upplevelser. Igår slog det mig att jag känt mig lite avundsjuk eftersom det mesta av detta varit omöjligt. Sedan kom jag på att det är dumt, jag har ju upplevt allt det där och njutit så mycket. Jag är tacksam för att jag vet hur det känns att ta en fikapaus uppe på fjället, ha plockat en hink lingon eller hjortron, suttit på ett utecafe’ vid medelhavet och varit på reseäventyr både i Sverige och utomlands. Det är deras tur nu! Min uppgift är att fylla mitt liv med andra typer av äventyr!