Putte har det bra hos Tobias i Köpenhamn. Jag hoppas att de kommer över snart så att vi kan träffas!
De sägs att om man binder en elefant vid en påle och den får gå så i många många år, kan man till slut ta bort bandet och elefanten fortsätter att röra sig som om den var bunden. I många fall beter vi människor oss på ett liknande sätt, när vi varit i en situation i många, många år kan man stanna kvar i den känslan när förutsättningarna förändras. Det kan vara av gammal vana eller av rädsla för det nya eller någon annan orsak. Det kan vara svårt att vänja sig och ställa om.
Det är det jag håller på med just nu. Jag ser nya möjligheter och ska välja en ny väg och skaffa mig ett nytt förhållningssätt. Jag är så glad över att jag fått en vecka hundfri. Omhändertagandet av Mats och hela vår tillvaro ville inte lämna mig förrän jag var helt fri och bara hade mig själv att ta hand om. Nu längtar jag efter Bianca och seer inte på hundägandet, stadsträning och rastning som en stor tung sten längre! Joel och Johanna kommer hit med henne i morgon.
Jag gjorde en lite shoppingrunda efter mammograferingen igår. Jag är förvånad över hur obesvärad jag är över att röra mig bland så mycket folk. Det är en väldig kontrast till mitt isolerade liv de senaste åren. Bara i mitt hus är det nästan lika många hushåll som i hela Arkhyttan!
Lite snuva har jag fått och jag besväras av kylan i lägenheten. En termometer införskaffades och mycket riktigt innetemperaturen låg under 19 grader.
Jag upptäckte först igår att de ventiler som sitter på några av fönstren hade en spak för stängning. De stod öppna men har nu varit stängda i natt, vi får se om det gett effekt!
Idag ska jag åka hem till Elin och ta hand om Ylva Lo några timmar. Det ser jag fram emot!