Igår gjorde jag slut med Mats. Jag gjorde smörebröd och åt en bröllopsdagsmiddag och bestämde mig för att gå vidare. Naturligtvis kommer han leva vidare i mitt minne för alltid men nu vill och behöver jag blicka framåt. Det blir ingen mer Dagens Mats, i stället kommer mitt focus nu riktas på mig, var står jag idag och vad behöver jag?
Jag är väldigt trasig och min huvudsakliga energi går åt att hålla ihop dagarna och mig själv.
Det har gått 5 månader sedan Mats dog och jag satsar på en helrenovering av både själ och kropp. Jag träffade både min läkare och en sjukgymnast igår. Mina höfter och händer ska röntgas nästa vecka och vi diskuterar smärtlindring mot artrosvärk. Likaså behöver min sömn bli bättre. Jag har börjat drömma igen och det är ett hälsotecken men jag saknar djupsömn, jag vaknar oftast till efter några timmars sömn och är vaken en kort stund innan jag somnar om och sover ytterligare ett par timmar.
Tidigare i livet har jag själv tagit hand om mig i svåra livssituationer, det ändrades när jag träffade Mats, då var vi två som tog hand om varandra. Nu när jag är ensam igen så kommer jag att ta emot all hjälp jag kan få. Jag vill få ut så mycket som möjligt av min resterande livstid!
Steg ett är starroperationerna, den första om en vecka. Att kunna se klart utan störande effekter ska bli underbart!
Eftersom jag inte är stabil, min dagsform varierar oerhört mycket, påverkar det min träning med Bianca även om det går framåt, hon vänjer sig efter hand vid stadslivet. Just nu löper hon och är väldigt påverkad vilket ger effekter även på mig, jag har svårt att låta bli att bli påverkad av hennes sinnesstämning.
Min hyresvärd försöker hjälpa min olyckliga och allergiska granne. De tar över all eventuell dialog mellan oss två. Men nedanstående och de skrik hon häver upp när hon ser oss är också en slags dialog. Det har jag beslutat mig för att ignorera så gott det går, vissa dagar är det lätt.
Min dörr är snett mitt emot och Bianca är lite svår att styra när hon väntar på att jag ska låsa upp dörren. Men vi försöker hålla oss utanför ”strecket”. Likaså kollar jag av korridoren innan jag öppnar dörren och går ut.