Läkaren Emma ringde igår och berättade om den nya behandlingsplanen av Mats. Han ska påbörja en kraftig kortisonbehandling som kommer att trappas ner efter hand. Vi körde direkt till Hedemora för att hämta ut medicinen.
Jag är mindre besvärad av borrelian, det är ett handflatestort område på ryggen som har kliat en hel del. Penicillinen har börjat ge effekt.
.Mats dagsform varierar och ämnesomsättningsproblemen har tagit bort det mesta av hans energi. Jag önskar att jag hade varit mer handlingskraftig men min utbrändhet gör sig fortfarande påmind.
De senaste årens väntan på ”bättre tider” passar oss dåligt eftersom vi båda vill leva och ta tillvara nuet. Det känns som om vi bara sitter av livet! Och så har vi coronan som hindrar oss från många aktiviteter och att träffa barn och vänner. Utöver det så är vi inne i min ”hatmånad”, november, då jag oftast är tung i sinnet. Men vi gör så gott vi kan för att hålla humöret uppe.
Coronaläget blir allt allvarligare i Sverige och Europa och utgången av USA-valet är ovisst in i det sista!
