Igår lämnade vi Lökaröd och började hemresan. Vi höll tummarna för att bilen skulle hålla tills vi kom hem. Det är något fel på något däck så ratten skakar och det blev allt värre under resan och oljudet i växellådan kom och gick.
Vi hade bokat en stuga utanför Askersund som tillät hundar och styrde ditåt. Vi stannade till vid hotellet vi övernattade på under resan ner. Mats tappade en av sina hörsnäckor under en hundrastning men upptäckte det först nere i Skåne. Det gick att spåra den genom appen Hitta. En hotellanställd engagerade sig och gick ut och letade men kunde inte hitta den. Nu kunde vi på plats se var den senast varit, det var ett begrän sat utrymme utanför hotellet där Mats hade kört med scootern och rastat hundarna. Batteriet hade tagit slut så vi kunde inte använda ljudfunktionen, den kan pipa! Jag genomsökte området noggrannt men hitta den inte, det hade gått en vecka så vi hade inte heller något större hopp.

Framme vid den hyrda stugan visade det sig att vi inte fick ha hundar med oss trots att det stod att hundar var välkomna vid bokningen. Dessa appar med hotell/stugbokningar är svåra att förstå sig på. Hyresvärden sa att hon hade meddelat mig detta men jag har inte fått något meddelande!
Numera tycker vi att en dagskörning på 4-5 timmar är lagom och det var dags för en paus. Adrenalinet och osäkerheten om bilen skulle hålla gjorde att vi ändå beslutade oss för att köra ända hem i stället för att leta efter ett alternativ.

Hemma i Arkhyttan mötte Lasse och sommarvärmen. Hundarna sprang lyckliga omkring i trädgården där gräset växer högt och behöver klippas.
Vi satte oss ute på framsidan och tog en wiskey och Lasse och Mats la ihop sina kloka huvuden angående bilproblemen.

Det var obeskrivligt skönt att sedan slå sig ner i våra fåtöljer, vi har saknat dem!